Hörselvård

I dag skulle jag vara på Hörselvården i Visby kl 10.00 för fortsatt information om mina hörapparater. Jag hade bestämt mig för att åka med 8.40-bussen, för trafiken i Visby är lite i rörigaste laget nu för att det ska kännas bra, men jag ångrade mig nästan när jag kom upp, för det regnade lite lätt. Mobilen rapporterade dock att det skulle bli sol i dag och när det blev dags att gå till bussen gav jag mig iväg i alla fall och då stänkte det bara lite lätt. Det var första gången jag åkte buss sedan pandemin började. Jag hade ju annars tänkt mig mycket bussåkande nu, eftersom man åker gratis med kollektivtrafiken här på ön när man fyllt åttio.

Vid busstationen i Klintehamn upptäckte jag att man nu ska kliva på bak i bussen och inte ha någon kontakt med chauffören alls. Jag försökte gå in framme som jag har varit van, men där blev jag stoppad. ”Har du aldrig åkt buss förut?”, undrade chauffören och jag förklarade varför jag inte gjort det på länge. Då undrade han om jag hade något busskort och jag berättade att jag passerat åldersgränsen för att åka gratis. Då sa han helt chevalereskt: ”Oj, det kan man inte tro”.

Hos den rara audionomen på Hörselvården fick jag lära mig hur man ska byta vaxfilter och dome på hörapparaterna och vart man ska vända sig för att göra beställningar av de delarna. Sedan bokade hon in ett samtal efter mötena vi ska ha med SPF nu i augusti, så att jag kan berätta om hur apparaterna fungerat under sådana förhållanden, för att vid behov göra en justering av inställningarna. Det är mycket pyssel med de här ”hörisarna” minsann.

När jag var klar tog jag en promenad till Siesta, men de hade inte min favoritbakelse i dag, så efter en vända på Adelsgatan tog jag nästa buss hem till Klintehamn igen. Den busschufören betedde sig lite märkligt tycker jag. I stället för att sitta kvar framme på sin plats och hålla ett öga på alla som strömmade in genom bakdörren med sina kort och mobiler i högsta hugg, gick han ut och ställde sig på andra sidan bussen och rökte. Han hade ju ingen koll alls på vilka som betalade eller inte, men det är väl kanske så det går till nu.

Dagens ordspråk:
Erfarenhet utan lärdom är bättre än lärdom utan erfarenhet

Trevlig fortsättning på tisdagen!

70 är det nya 50

I dag skulle jag försöka lyssna på Sommar i P1, men Inte gick det att ligga ute i solstolen någon längre stund, för det blev för kallt, i alla fall när man bara hade sol och linne. Jag parkerade i soffan i stället.

Sommarvärden i dag var Ingmar Skoog, geriatriker och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och han är en ofta tillfrågad expert när det kommer till äldres liv och hälsa och han ligger bakom det ofta citerade ”70 är det nya 50”. så naturligtvis ville jag lyssna till vad han hade att berätta när jag nu hade tillfälle till det. Jag har ju inte lyssnat på någon sommarpratare på flera dagar nu och i morgon lär det inte heller bli av, så det gäller att passa på.

Det var intressant att höra hans synpunkter på hur FHM och andra myndigheter hanterat pandemin när det gäller de äldre och det stämde ganska väl överens med hur många av oss friska 70plussare reagerade över de restriktioner som begränsade vår tillvaro under lång tid.

Ingemar Skoog säger att Sveriges äldre befolkning aldrig tidigare i historien har varit mer aktiva och friska, både fysiskt och psykiskt – och ja, även mer sexuellt tillfredsställda. Att ha passerat de 70 åren är definitivt inte detsamma som ättestupa. Skaplig musik spelade han också!

Jag återkommer till det där med pandemin, för rapporten i lördagens blogg om en av mina grannar fått covid-19 trots fullvaccinering, visade sig inte stämma. Nu har läkarna bestämt sig för att han har fått rosfeber och inte alls covid-19 och det känns väldigt skönt, även om det ju inte är roligt att få rosfeber heller, men man vill ju trots att tro att vaccinet fungerar.

Trevlig fortsättning på måndagen!

Tvärs över ön

Igår morse fick jag tömma regnmätaren igen, för det hade kommit 5 mm till under natten. Solen sken på morgonen, men molnen kom och gick och man förstod att det skulle bli lite växlande väder och så är det den här måndagsmorgonen också. Det har i och för sig inte regnat ännu, men man varnar för regnskurar och det är rätt mulet och bara 17-18 grader nu på morgonen.

Igår blev det inget bloggande, för vi var på utflykt till östra delen av ön och kom hem ganska sent på eftermiddagen. Då hamnade jag framför tv:n för att se nyheterna och där blev jag sittande. Datorn var inte ens på.

Krister o Thomas kom hit till mig och åt lunch och sedan hade vi avtalat med kusin Maria att vi skulle åka på en inspektionstur och kolla på deras nybyggda hus. Krister o Thomas hade varit där en gång förut när de höll på med grunden, så de visste var det låg, men det är en bra bit att köra och en rätt tråkig väg genom mycket skog, men fram kom vi.

Sommarstuga kan man knappast kalla huset för, för det är bra mycket mer än det. Det är ett stort vackert hus plus en förrådsbyggnad och allt smälter väl in i den lite karga naturen. Jag kom osökt att tänka på tv-programmet Drömhuset, för där skulle det säkert kunna platsa. Det är modernt med råa materialval med trä, kalkputs och betonggolv och stora glaspartier, men inrett med kärlek till gamla ting. Maria sa att det enda nyinköpet var sängarna, annars är det återvinning som gällt. Köksön till exempel är en gammal hyvelbänk och många av möblerna och tingen känner jag igen från mamma Barbros hus.

Öppen planlösning och stora glaspartier åt alla väderstreck gör att det nästan kändes som om man satt ute.
En gammal amerikakoffert har funnit sin plats
Thomas har siktat in mig och Krister igen

Det var verkligen roligt att få gå runt och se på allt vackert och gott kaffe med saffranspannkaka till fick vi också. Tack Maria o Micke för er gästfrihet och tack Krister o Thomas för att jag fick följa med!

Dagens ordspråk:
Ensam är stark (jag vet inte riktigt om jag håller med?)

Glad måndag!