Tänk att sommaren….

…..kunde försvinna så fort. I dag är det riktigt kyligt och i morse frös jag och fick gå upp och stänga till vädringsfönstret. Det har varit ganska soligt på förmiddagen, men nu regnar det lite lätt och det är bara 17º så här mitt på dagen och det känns ju kallt, nu när vi varit vana vid 25-30 grader..

Jeansen är på, men ett tag tänkte jag klä om till shorts, för det är rätt varmt inomhus och jag roade mig med att putsa vardagsrumsfönstret på insidan och blev nästan svettig, men en vända till soprummet gjorde att jag i stället tog på mig ett par sockor också.

Nu funderar jag på om det är någon idé att lägga sig i soffan och lyssna på dagens sommarvärd, som är Lisen Bratt Fredricson. Hennes program ska bland annat handla om: att inte gå ut grundskolan men ändå kunna försörja sig på egen hand hela livet. Jag får väl ge henne en chans.

En augustidag för 10 år sedan och en av de sista dagarna på Stenstugu

90 minuter senare: Det var ett rätt trevligt program, där man fick ta del av ett annorlunda sätt att leva. Att inte ha gått ut grundskolan gör kanske inte så mycket när man kommer från sådana förhållanden som hon gör. Det är inte alla förunnat att vara uppvuxen på en fastighet med hästar på Kungliga Djurgården. Jag har aldrig gillat hästar, men om jag tänker mig kor i stället, så förstår jag hennes fascination för de stora djuren. Och hon har varit väldigt framgångsrik både som ryttare och som entreprenör. Musiken var dessutom riktigt bra! Och medan Lisen sommarpratade hoppade Peder hem ännu ett OS-silver.

Fortfarande duggregnar det, men i regnmätaren har det bara kommit ett par mm. Jag hade tänkt ta en promenad till Konsum efter Sommar i P1, men det får nog vara. Jag tar och kokarr mig en kopp kaffe i stället och sätter mig och ser på dagens avsnitt av McLeod´s döttrar.

Dagens ordspråk:
Ett erkänt misstag är ett gottgjort misstag.

Trevlig fortsättning på onsdagen!