Visby tur o retur/Polisen

I dag har jag varit på ett besök på endokrinmottagning på lasarettet. Jag visste inte riktigt vad de ville mig, men det visade sig att det var en ny läkare – suck – som ville diskutera den fortsatta behandlingen av min osteoporos.  I mitten av maj avslutas de dagliga injektionerna av Forsteo och sedan ska jag få dropp med Aclasta en gång om året i tre år. Det låter lite läbbigt, men man får väl förlita sig på läkarvetenskapen.

Det var mulet och blåste snålt i morse när jag gav mig iväg och jag var helt inställd på att jag skulle åka direkt hem efter besöket och så blev det, även om det var solsken då. Jag hade nästan en fundering på att svänga in på parkeringen vid Östercentrum och ta en shopping eller rent av kanske göra ett besök på Siesta och äta en räkmacka till lunch, men fortsatte ändå raka vägen hem.

I Klinte stannade jag till vid Konsum och var inne och handlade lite smått och gott. Till lunch köpte jag en förpackning med Dafgårds kåldolmar, eller snarare kåldolme, för det var bara en stor dolme i kartongen. Billigt var det och mätt blev jag, men jag kommer nog aldrig att köpa det igen.

När jag kom hem hade brevbäraren varit med post till mig och jag blev lite fundersam när jag fick se ett brev från polisen. Vad har jag nu gjort? Ingenting vad jag själv vet i alla fall. Senast jag hade kontakt med polisen var 2012 när jag fick inbrott i bilen och sedan 2018 när jag anmälde ett utpressningsmejl. Båda anmälningarna resulterade i ett besked om att ärendet avskrivs.

Nu var det här brevet inte så mycket att bli bekymrad över, det innehöll en enkät om hur trygg eller inte trygg man känner sig i sitt område. Polisstationen i Klintehamn lades ner 2001, men jag tycker att man trots det ser poliser och polisbilar ofta här i samhället och även här på Odvalds. Nu är jag sällan ute och strosar på kvällarna, men tror inte jag skulle dra mig för att göra det. Tror jag i alla fall 😏

Dagens ordspråk:
Den friske har många önskningar, den sjuke bara en!

Trevlig fortsättning på onsdagen!