27 januari, 2021 – Livet efter 80

Den 27 januari är det årligen sedan 2015 Den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. År 2021 är det 76 år sedan. Det är en viktig dag att uppmärksamma, för ju längre tiden går, desto större är risken att man glömmer vad som hände de där åren under andra världskriget. Snart finns inga vittnen kvar som kan berätta om det vansinne som fick nazisterna att begå sådana fruktansvärda övergrepp. Det har redan sedan många år tillbaka funnits krafter som påstår att hela historien om förintelsen är påhittad och aldrig har inträffat.

I september 2005 var Åke och jag med på en bussresa till Tyskland som hette Tyska småstäder med Rehn och Moseldalen och Lena, med bloggen Lena i Wales och Spanien, var reseledare. Det var en fantastiskt trevlig resa och där ingick också ett besök vid koncentrationslägret Bergen-Belsen, där man uppskattat att över 70 000 människor fick sätta livet till på grund av nazisternas vansinniga idé att utrota judar och oliktänkande. Att förinta dem!

Det finns inte mycket kvar av lägret. Alla baracker brändes ner efter krigsslutet p g a risken för smitta av olika sjukdomar, men i museet kunde man se hur det varit uppbyggt.

Det var en märklig känsla att gå runt där och se minnesmärkena. Jag hade gråten i halsen nästan hela tiden och jag glömmer aldrig det beviset för människans ondska.

Det är mulet och grått den här onsdagen och vi har någon enstaka minusgrad. Den 27 januari är det också lillasyster Kerstins födelsedag och den får man inte heller glömma och jag har just ringt och grattat henne. Nu har vi inte setts på länge på grund av den här pandemin, men hon är annars en trogen återvändare till hemön och jag har brukat ta mig en tur för att hälsa på henne någon gång under året. Nu är det länge sedan vi sågs, men vi får hoppas att det inte dröjer så länge innan vi kan träffas igen.