Pingsten är helgen som försvann när annandagen inte längre är en helgdag. Åtminstone för dem som inte är kristna, för Pingsten är en av kyrkans stora högtider. Pingsten är den heliga andens högtid. En högtid där vi blir påminda om att Gud finns både mitt bland oss och inom oss. Den heliga anden är Guds osynliga närvaro. Så förklarar Svenska kyrkan innebörden av Pingsten, men det är nog många inklusive jag själv, som blev överraskade när man upptäckte att det redan är pingstafton.
Hur som helst är det en strålande vacker lördag. Det här är ju den absolut vackraste tiden på året. Nu blommar schersminhäcken utanför min uteplats och doftar helt ljuvligt och i ena kanten av den står en småblommig syren där 15-20 tistelfjärilar dansar omkring. Det måste verkligen vara deras år i år. Det är inte lika varmt som igår, just nu har vi 20º, men det är tillräckligt varmt för att svetten ska lacka, när man är ute i den lilla täppan och rustar.
Jag har rensat upp i en tulpanrabatt, grävt, gödslat och kanthuggit och satt asterplantor och isbegonia där. Det blir nog bra, om jag lyckas hålla liv i dem vill säga. Och så har jag beskurit brudspirean. Bukettspirean får vara ett tag till, för den blommar ännu lite.
Nu är det dags för lite lunch och i dag nöjer jag mig nog med lite yoghurt och müsli. Det är gott i värmen!
Dagens ordspråk :
Sanna ord är inte alltid vackra, vackra ord är inte alltid sanna.
Livet efter 80 