Det blev en riktigt trevlig lördagskväll igår och anledningen till utflykten till Visby var att vi skulle fira Gunnels födelsedag. Gunnel är en före detta granne till oss på Stenstugu och hon och jag är årsbarn. Vid femtiden blev jag hämtad och sedan träffades vi på Gråbo Kvarterskrog, ett trevligt ställe jag aldrig har besökt förut.
Tack Margita, Mange och Gunnel för en trevlig kväll!
Vi åt olika rätter och jag och Gunnel valde spätta och fick oss ett glas vitt vin till det. När vi ätit färdigt gick vi tvärs över gatan, där Gunnel bor nu och hon bjöd på kaffe och en pratstund. Visst har vi träffats i olika sammanhang under åren som gått, men det var ändå riktigt roligt att få utbyta erfarenheter med henne och se hur hon bor nu.
När jag kom hem satte jag mig och kopplade av från alla tankar på då och nu, genom att titta på tv en stund innan jag gick till sängs, så det blev senare än vanligt, men så låg jag lite extra länge i dag också, trots att solen envisades med att skina in på mig. Nu har det mulnat till igen, men det ser rätt hyfsat ut i alla fall.
Skåttdagen, den 29 fibbavari, är en dag som skjuts in i kalendern för att kompensera att solåret är ungefär ¼ dygn längre än 365 dygn. Enligt äldre tradition var det tillåtet för kvinnor att fria till ungkarlar under skottåret eller skottdagen.
På helagotland.se kan man läsa om 40-åriga Leonora som är en ”skottdagsunge” och i dag firar sin tionde födelsedag. Dessutom jobbar alla som har månadslön helt gratis i dag, medan de med timlön har samma betalning som alla andra dagar.
Skottdagen har dock inte infallit på den 29 februari så länge. Först år 2000 gick vi över till det, efter att den tidigare inföll den 24 februari.
Det kan man bland annat se i mammas gamla vackra födelsedagbok.
Torsdag är det i dag och jag har ingenting särskilt på agendan, det är grått och mulet och så ser det ut att bli hela dagen. Jag tror att jag ska ta och baka någonting, för det är väldigt tomt i kakburkarna. Åke älskade toscakaka, jag kanske skulle ta och göra en sån……
Det blev en ganska fin söndag igår och på förmiddagen tog jag mig en promenad. Man måste ju passa på när vädret och väglaget är skapligt och det var riktigt skönt ute, för det blåste nästan ingenting. Blött är det i skogen, men det hade varit -4º under natten, så det var ännu lite fruset i backen.
Jag gick en promenad på Barkan……och gick ut vid skolan, där jag satte mig en liten stund på en bänk, innan jag fortsatte.
Väl hemma igen var det dags för lunch och sedan satt jag vid datorn ett tag och när jag satt där kollade jag upp dagens skrivförslag:
Dela en av de bästa presenterna du någonsin fått.
Det är en fråga som det är väldigt lätt för mig att svara på. Den bästa presenten jag någonsin fått är den lilla taxvalpen Ruff, som vi fick i julklapp av min faster och farbror någon gång på 50-talet. Efter att ha släpat hem alla tänkbara hundar från samhället och försökt övertala mina föräldrar att få behålla någon av dem, blev lyckan fullkomlig den där julaftonen.
Foto av Ruff och min lillasyster Kerstin. Jag tror att det här är det enda foto jag har av Ruff och det får bli min Glada Måndagsbild
Vi var ofta hos vår kusin Göran och lekte och familjen hade nog fått den här lilla valpen levererad i god tid före jul, så Görans mormor Hildur fick sitta upp på sin kammare med Ruff när vi var där, för att överraskningen inte skulle röjas.
Vi älskade Ruff allihop och kanske mest pappa, som varit så negativt inställd till att skaffa hund. Ruff sov i hans rum på nätterna och när pappa var borta och ringde hem för att kolla hur vi hade det var hans första fråga: ”Hur är det med min lille pojk?”
Söndagseftermiddagen/kvällen bestod av ett par avsnitt av ”River”, en serie på Britbox med Stellan Skarsgård och Nicola Walker i huvudrollerna och så ”Mästarnas Mästare” förstås.
”River”, Stellan Skarsgård, ser och hör avlidna personer och jag kände mig lite besläktad med honom i morse, för när jag vaknade låg Åke som vanligt bredvid mig i sängen. Jag förnimmer honom ofta där några sekunder just när jag vaknar, men i dag hörde jag honom också: ”Och du kan inte sova?”, sa han. Då var klockan kvart i åtta och det var dags att stiga upp.
Det var tur att jag kom ut ett tag igår, för i dag blir det nog en innedag. Det har börjat regna och så ska det visst hålla på den här måndagen
…är en utmaning som går ut på att i ord och bild tolka ett angivet ord. Det är Nacka144/Åke som är lokförare på tåget, så det är han som bestämmer vilka ord som gäller. Denna lördag är ordet Maskot.
Vad säger Wikipedia: Maskot är är en figur, ofta människo- eller djurlikande, som symboliserar ett företag, ett sportevenemang eller en idrottsförening. Maskotar finns ofta att köpa i form av kramdjur för den som vill stödja verksamheten.
De enda riktiga maskotar jag kunde hitta i mitt bildarkiv är ett ganska dåligt foto från en resa till Mallorca 2018. Det var en resa med direktflyg från Visby i början av oktober och jag bodde i Alcudia på ett hotell som hette Seaclub.
Vingresors maskotar Bernie & Lollo under en kvällsunderhållning.
Lollo och Bernie hade inte bara kvällsunderhållning, utan de gick runt i matsalen på morgnarna också, till barnens stora förtjusning och jag fick mig minsann också en kram av Lollo, den över två meter långa giraffen.
Här ligger min älskade Margaret med n0sen i vädret. Hon kan väl kanske också kallas för maskot, för ett kramdjur var hon ju och jag och den slitna nallen var oskiljaktiga under många år.
Det är en gråmulen lördagsmorgon med några regnstänk då och då på köksfönstret, men det ska kanske klarna upp lite längre fram på dagen. Få se om det kan bli någon promenad i dag?
Det är -6,6º den här torsdagsmorgonen och en sol börjar komma upp över över taket på huset mittemot. I GA står det att dagen blivit 2 timmar och 21 minuter längre sedan vintersolståndet. Det går sakta men säkert åt rätt håll.
I dag är det 12 år sedan Åke lämnade mig och saknaden går nog aldrig över. I dag skulle han ha varit nyss fyllda 96 år, men jag minns honom ju som 84-åring. Han var i min ålder när han gick bort.
Det är en fredag med en temperatur runt nollan och en blek januarisol som tittar fram mellan lätta snöbyar.
I dag villelisamatilda veta vilka tv-vanor vi har:
1.Vad tittar du helst på? Jag ser helst på olika serier av blandad karaktär. 2.Vad tycker du är tråkigt på TV? Alla sportsändningar. 3.Vilken streamingtjänst eller kanal används mest hos dig? SvtPlay och Netflix. 4.Vad skulle du byta ut TVn mot? Jag har levt utan teve, så jag vet att det går och när jag var barn samlades vi runt radion på kvällarna, vi läste och vi spelade kort och andra sällskapsspel. 5.Vad tittade du på senast? Nu rotar jag runt i ”Öppet arkiv” på SvtPlay och har just plöjt igenom ”Svenska Hjärtan” och för tillfället tittar jag på ”Hem till byn”, som ursprungligen sändes i 52 avsnitt mellan 1971 och 2006. Jag ser några avsnitt om dagen, blandat med nyhetssändningar och det övriga ordinarie utbudet. Serien utspelar sig i en tid då vi själva var aktiva bönder, så igenkänningsfaktorn är hög.
Det blir inget ordspråk i dag, men däremot ett citat från ”Hem till byn”, som fick mig att skratta gott igår kväll: Ett olyckligt äktenskap är bra för karriären.
Igår var det en solig och fin dag, men det blåste förstås som vanligt. Jag hade tänkt ta en tur med bilen på förmiddagen, men då kom Enrico hit och lagade min tvättmaskin. Han hade lyckats få tag i reservdelar och bytte ut hela ”hjärnan”. Det tog ett tag innan alla kablar och kontakter var på rätt plats och när han åkt ville jag givetvis provtvätta och under tiden tyckte jag att jag borde ha maskinen under kontroll. Allt fungerade dock alldeles utmärkt. Det kändes bra, att inte behöva skrota en bara lite drygt 2½ år gammal tvättmaskin.
När jag fått i mig lite lunch och hängt tvätten var klockan rätt mycket, men det var fortfarande soligt, så jag tog ut bilen och åkte jag till biblioteket och lånade tre deckare, till apoteket och hämtade ut några piller och till Konsum och handlade. Eftersom jag köpt, inte bara tulpaner till mig själv, utan även en bukett rosor till Åke, fortsatte jag till Fröjel kyrkogård. Man måste ju passa på att utnyttja det fina vädret.
I dag skulle Åke ha fyllt 96 år
Det var bra att jag åkte till kyrkogården igår, för i dag är det mulet och i morse hade det kommit lite snöslask, som dock har töat bort redan. Nu på förmiddagen har vi 4 plusgrader och SMHI spår lätt regn fram på dagen. Så jag lär hålla mig inne i dag.
Nu har jag lite att läsa i alla fall, så jag behöver inte bara sitta och se på teve. Jag plockade till mig några böcker helt på måfå, så det blev en av Björn Hellberg en var Katarina Wennstam och en av Sofie Sarenbrant och det är författare, som man brukar kunna lita på.
Dagens ordspråk:Ju lägre lön, desto större betydelse har den.
Livet efter 80 