10:01:25 i dag den 20 mars infaller vårdagjämningen och från och med nu tar ljuset makten över mörkret. Det känns hoppfullt! Fast det är inte speciellt höga vårtemperaturer ännu, vi har haft ett par minusgrader i natt och nu på förmiddagen är det bara +3.1º och en blek sol lyser.
Jag var ute för en stund sedan och kollade läget, för jag skulle ju vilja ta bort armeringsnäten från rabatterna, rensa upp lite och så på gödning, men lusten gick definitivt av mig när jag fick se vad katterna ställt till med i natt på den lilla bit av rabatten dit näten inte räcker.
Rackarns Odvaldskatter 🤬 Så gjorde aldrig Grållen och Svarten
De var två väluppfostrade katter, som aldrig använde rabatterna på Stenstugu som toalett
Nu ska jag gå ut och snygga till i rabatten och strö på lite citronpeppar, där katterna grävt, så får vi se vad de tycker om det. Det lär ska hjälpa.
Internationella kvinnodagen bör bli kvinnfålkis dag på gutamål. Kvinnfålksmänske kan man också säga, och då hörs det ju att kvinnor är både folk och människor.
Så står det i Allnakku i dag och nog är det märkligt att det fortfarande finns behov av att påpeka att även kvinnor är människor. Människor som i många fall vårdar andra människor och här på Gotland är sämst betalda i landet. Enligt en artikel på helagotland.se tjänar gotländska biträden 4000 kronor mindre än kollegorna i Stockholm. Det är skamligt!
Igår blev det ingen promenad, för jag hade några ärenden som krävde biltransport, så det blev en tur med Golfen på eftermiddagen. När jag skulle ge mig iväg fick jag en pratstund med en granne och jag kunde inte motstå att ta ett foto av hennes vackert blommande gräsmatta.
Sällan har jag sett snökrokusen blomma så rikligt som i år och massor av bin tar för sig av godsakerna
Igår fick jag mejl nr 3 från den där engelska advokaten som vill ge mig en massa pengar. Han är så besviken på att jag inte hör av mig, för om jag inte gör det snart, kommer pengarna att tillfalla engelska staten och det vore ju synd. Nu är vi nästan kompisar och hans mer formella avskedshälsning, har utbytts mot ett käckt Peter.
I dag ser det ut att bli ännu en fin vårvinterdag med nästan 8 plusgrader. Jag ska ta ut en trädgårdsstol från förrådet, för jag var ute och kollade på terrassen och det är riktigt skönt där. Där kan man sitta och lapa sol en stund.
Det blev ingen promenad igår, för jag var ute i soprummet på förmiddagen och ett par vändor till uteförrådet och det var så gråkallt och otäckt, så jag fegade ur, men lite frisk luft fick jag i alla fall. Jag planterade ut påskliljorna jag fick i torsdags på årsmötet och så letade jag efter min sekatör.
Det börjar bli hög tid att beskära det lilla trädet, min hakuro nishiki. Det brukar jag göra den här tiden och i förra veckan såg jag att de höll på med trädbeskärning på samhället. Men var hade sekatören tagit vägen? Jag letade först i uteförrådet, där den borde finnas tillsammans med andra trädgårdsredskap, men där fanns den inte.
Sedan letade jag i den kökslåda där jag har blandade snickeriprylar, men den fanns inte där heller. Då kom jag på att jag härom dagen varit och tömt hinken, som jag samlar sånt som ska till trädgårdskomposten. Tänk om sekatören legat i hinken tillsammans med avfallet? Så då gick jag dit och rotade, men ingen sekatör. Jaha, då är den borta!
3:30 i morse fick jag en uppenbarelse – BILEN. Precis så, ett enda ord dök helt plötsligt och utan något anledning, upp i huvudet, BILEN? Då kom jag på att jag haft sekatören med mig förra gången jag var på gravarna, så sex timmar senare, när jag fått på mig klädern gick jag ut och kollade i bilen och där låg den. Så glad jag blev, nu slipper köpa en ny!
Det är skapligt söndagsväder, +3º och en aning sol, men jag ska ändå inte ge mig på någon trädbeskärning. Man ska helga vilodagen och vardagarna är många och långa, så jag hinner det jag ska utan att synda i dag.
På tal om uppenbarelse, så har det tydligen gått ut vänförfrågningar i mitt namn från Facebook, men jag har inte sänt några, så får du någon från mig, är det bara att ta bort den. Så gör jag alltid om jag får en vänförfrågan från någon jag är vän med tidigare.
Jag fick inte träffa några barnbarn och inget barnbarnsbarn heller igår. Förkylningarna ställer till det, men det blev en trevlig lunch i alla fall. Eva bjöd på potatistårta och karrékotletter och sedan som efterrätt en härligt äppelpaj med vaniljsås och när vi suttit och pratat ett tag efter maten blev det kaffe och äppelsockerkaka. Jag var verkligen mätt när jag åkte hem fram på eftermiddagen.
PotatistårtaJag fick med mig ett par bitar äppelsockerkaka hem
Det var mulet större delen av dagen igår, men molnen lättade och innan solen skulle gå ner hann den lysa på oss ett tag i alla fall.
Har du försökt seDe omutbara på SvtPlay? Det är Fail ei systeme! Och det gäller inte bara den filmen utan några andra också som jag försökt titta på.
Jag får bara upp en bild på filmerna med en info-remsa tvärs över som talar om att p g a en teknisk begräsning går det inte att visa filmen i appen. Det måste ju utredas så jag kontaktade Svt Play och fick svar:
Tack för ditt mejl. Problemet beror på att programmet visas i ett format som SVT Play-appen för Smart TV inte kan hantera. Vi köper in rättigheter för att visa program och filmer från andra producenter. Vissa produktioner ställer hårda villkor för att vi ska få publicera materialet på nätet. Det gäller särskilt i de fall där vi har tidig tillgång till internationellt populära serier och filmer, men även för andra typer av program. Visst innehåll kan vi helt enkelt inte visa utan att använda ett så kallat kopieringsskydd. SVT Play-appen för Smart TV kan inte visa program med detta skydd och därför visas information på programmets sida. Vi hoppas kunna lösa det i framtiden.
Detta problem uppstår inte på andra plattformar där SVT Play finns, så det går att titta på programmet på till exempel en dator eller i appen för mobiler och surfplattor. Ha en fin kväll!
Jag har testat och på datorn är det inga problem att spela upp filmen (fast inte i mobilen), så jag får väl sitta här och titta på den i stället för i tv-fåtöljen.
Det blev väl inte ett speciellt lämpligt inlägg för en Glad måndag, men Glad Måndag i alla fall!
Det blev en solig och fin lördag och efter en förmiddag med diverse pyssel åt jag lunch och sedan tog jag vara på en strykhög och när den var avklarad, bestämde jag mig för att gå ut på en Klinterunda. Jag tog en tjock jacka på mig, för det blåste kallt och det var tur, för tack vare den blev det en riktigt behaglig promenad och jag kunde inte låta bli att ta några höstfoton.
När jag kom hem förde jag över fotona till datorn, men där gick det bara att öppna två av de åtta jag fört över. De andra sex var inte vanliga jpg-filer utan hade ändelsen heic. Jag googlade och hade mig, men blev inte klok på hur jag skulle göra, så jag tog bort heic-filerna från datorn igen och gav mig på mobilen i stället, för det var ju där problemet uppstått och då löste det sig.
Jag laddade ner en app som konverterar heic-filer till jpg. Visserligen fick jag slåss med en massa reklam, men så är det ju ofta med gratisappar, men annars fungerade det perfekt. Sedan var det bara att föra över de konverterade filerna till datorn igen och då gick de att öppna precis som vanligt. Nu har jag ändrat en inställning i mobilens kamerafunktion, som nog ska göra att det här inte händer igen, men helt säker är jag inte.
Jag beskriver det här lite onödigt utförligt kanske, men jag har sett, på facebook bland annat, att många har problem med det här nya filformatet och efterfrågar hjälp. Det svärs och det förbannas! 🤬
Nu till något helt annat!
Är du sugen på att koppla av med en trevlig, romantisk film kan jag rekommendera den alldeles sprillans nya filmen Lonely Planet på Netflix. Den släpptes i fredags och jag hittade den då jag satt och letade efter något att trevligt att titta på och jag blev lite extra nyfiken för att den utspelar sig i Marocko.
Åke och jag gjorde ett besök i Agadir i januari 1995 och då var vi bland annat med på en tvådagarstur till Marrakesh. Under den utflykten hade vi en helt fantastisk guide, som älskade sitt Marocko och frikostigt delade med sig av sin kärlek till landet. Den resan var verkligen en annorlunda upplevelse för oss, som aldrig varit utanför Europa tidigare.
Filmen kretsar kring en romanförfattare, spelad av Laura Dern, som drabbats av skrivkramp. För att kunna koncentrera sig på sitt författarskap åker hon till Marocko. Där träffar hon en ung man, Liam Hemsworth, och det som börjar som en enkel bekantskap utvecklas till en berusande kärleksaffär. Filmen skildrar Marocko precis som jag kommer ihåg landet, med myllret av försäljare och folk i basarerna, de vackra hotellanläggningarna och de fantastiskt vackra vyerna av landskapet och de vackra bergen.
Den här söndagen ser ut att bli en innedag, för det är väldigt mulet och blåsigt och SMHI pratar om regn fram på dagen. Det var tur att jag passade på att vara ute ett tag igår.
Det blev riktigt skapligt väder fram på dagen igår även om det inte var speciellt varmt, men på eftermiddagen var jag ute i täppan och grävde upp dahlie- och gladiolusknölarna, så nu får de stå och vila sig i förrådet tills våren kommer igen och det känns bra. En bit i taget!
Otrevligt var det dock att jag fick en fästing på mig och det är den andra på bara ett par dagar. I förrgår kliade det på halsen och när jag undersökte vad det var, satt det fästing där och igår kväll kliade det på min ena vad och nog sjutton var det en sån där liten svart otäcking där också. Det är tur att jag fick hem hyrdrokortison från Apotea igår, så att jag slipper klådan i alla fall. Hoppas att jag slipper borrelia och TBE också!
Det är tydligen så att man måste duscha, så fort man varit ute i täppan om man varit i närkamp med någon växtlighet. Den jag fick på halsen fick jag säkert på mig när jag flyttade krukorna med pelargonerna.
I dag är det lördag, solen skiner och även om det blåser, så ser det ganska lockande ut. Få se om det blir någon promenad fram på dagen. Lördag innebär också att det är dags att Hoppa på tåget, så jag gör väl ett försök den här veckan också.
Garage tyckerlokförare Åke att vi ska skriva något om i dag och visst har jag garage. Min lilla Golf är van vid att stå inne i garage, både på Stenstugu och här på Odvalds. På sommaren är den sval och behaglig och på vintern snö- och isfri. Men helt skyddad är man ju inte även om man har garage.
Den mänskliga faktorn måste ju också tas med i beräkningen.
På Stenstugu kallas garaget för ”vagnboden”, ett uttryck som talar om vad det utrymmet användes till förr i tiden, innan svärfar kom hem från Amerika och skaffade bil. Vagnboden var alltid olåst och en kväll glömde den mänskliga faktorn (svärfar) att ta ur bilnyckeln när han ställt in PV:n, som det rörde sig om på den tiden. Under just den natten letade några rymlingar från fängelset i Visby, efter ett färdmedel och av någon anledning hamnade de på Stenstugu, smög in i den olåsta vagnboden och körde glada därifrån. Det tog ett par veckor innan polisen hittade bilen, långt inkörd i en skog någonstans på ön.
På Odvalds glömde den mänskliga faktorn (jag) att sätta in Golfen i garaget en kväll för cirka 12 år sedan och det slarvet fick jag dyrt ångra, för den natten fick jag inbrott i den och även om skurkarna inte lyckades i sina försök att tjuvkoppla den, så blev det mycket jobb med polisanmälan, anmälan till försäkringsbolaget och bärgningsbil för att få den till verkstad mm mm. Det misstaget har jag aldrig gjort om.
Jag måste också berätta, att jag har börjat jobba på Payex igen, men jag är inte säker på att jag kommer att bli kvar där så länge, för i morse, när jag höll på och stryka en kaktus, kom någon och tog strykjärnet ifrån mig, så jag fick inte stryka färdigt. Sånt kan jag ju inte acceptera!!
Det var en varm och skön onsdag igår med lite lätta molnslöjor på förmiddagen, men det klarnade upp fram på dagen ringde Bosse och berättade att han varit och fiskat och frågade om jag ville ha flundror och det tackade jag ju inte nej till, så han kom hit med dem och så bestämde vi att han och Carina skulle komma hit och äta fram mot kvällen.
De var rensade och fina, så jag behövde bara dra skinnet av dem.
När flundrorna var flådda och sköljda en extra gång, åkte de in i kylskåpet i väntan på stekning och jag gick ut och satte mig och läste tills det var dags för lunch, som fick bli en enkel variant. Efter maten hade jag tänkt lyssna på Sommar i P1 och la mig i solstolen medan jag väntade på att klockan skulle bli ett, men ångrade mig efter ett tag och fortsatte läsa i stället, tills det var dags för eftermiddagskaffe och en glass och efter en stund framför tv:n, var det sedan hög tid för att dra ut i köket igen.
Potatisen kokar och flundrorna har hamnat i stekpannan. De var riktigt goda!
När vi satt och åt ropade Bosse plötsligt: ”En igelkott! Det kommer en igelkott ute på vägen.” Fridolf blev upprörd över uppståndelsen och började skälla, men jag tog mobilen och sprang ut och mycket riktigt, där kom en igelkott knatande i god fart. När den fick se mig blev den givetvis rädd och satte fart, men jag hann få en bild på den i alla fall, innan den försvann in till grannen på andra sidan vägen. Det var årets första igelkott för min del i alla fall!
En sällsynt gäst numera.
Uppdatering 12:52: ”Min” igelkott är nu inrapporterad till Nordens Ark
När Bosse och Carina åkt hem gick jag ut och drog upp slangen och vattnade lite på rabatterna, för det är varma dagar nu och ännu varmare ska det bli. Krukor, tomater och annat vattnar jag med kanna, men jag orkar inte bära så stora kannor från köket och får inte så mycket med mig i varje vända, så det är god hjälp att kunna vattna med slang någon gång då och då. Jag kanske ska tillägga att i Klintehamn får vi vatten från ett bräckvattenverk, så vi har inga bevattningsförbud här.
I dag är det torsdag och enligt SMHI lär det ska bli årets varmaste dag. Vi får väld se hur det blir med det? Egentligen skulle jag åka och få bilen besiktad i dag, men har bokat om tiden, för i kväll ska jag med Eva o Claudio till Visby på en konsert i S:r Nicolai ruin och det kändes lite onödigt att åka till stan två gånger samma dag, när jag har så många dagar som ska fyllas med aktiviteter. ”Gentlemen & Gotland Brass Spelar Bee Gees” är titeln på konserten. Det blir säkert jättetrevligt.
Livet efter 80 