….har börjat med snöfall och tre minusgrader, men det blåser inte i alla fall. Nu gäller det att få fram snöskyffeln och kvasten från förrådet, så att jag kan få snygga till uppfarten, men jag tänker vänta tills man börjar snöröja.
8:15 såg det ut så här.
Det var ju tur att jag kom iväg till Coop igår. Jag gav mig av redan på förmiddagen, för jag var rädd att det skulle blåsa upp ännu mera. Det var ingen speciellt behaglig promenad, men uthärdlig i alla fall. Stormen Johannes har ställt till med en hel del elände och det finns spår efter den både här och där. Barkan undvek jag igår för det kändes säkrare att gå de vanliga vägarna inne i samhället än i skogen.
När jag kom ut fick jag se att grannens humlestörar blåst ner och….…när jag kom fram till Coop var flaggorna halade.
Nu önskar jag alla bloggvänner och alla andra som tittar in här ett riktigt Gott Slut på 2025 och ett Gott Nytt År och samtidigt vill jag tacka för alla kommentarer här i bloggen och på Facebook, som jag fått ta emot under året. Visst håller jag på med det här till stor del för mitt eget höga nöjes skull, men responsen jag får är verkligen sporrande och får mig att vilja fortsätta, trots att jag har hållit på nästan dagligen i över tjugo år.
I kväll vakar jag in nyåret hos Matilda, Edoardo och lilla Alba tillsammans delar av den övriga familjen.
Det var postdag igår och när jag satt vid datorn på förmiddagen hörde jag att det skramlade till i brevinkastet och på dörrmattan hittade jag tre julkort. Själv har jag inte skickat några på flera år och det verkar som om det är fler och fler som avstår från det. Tidigare i år hade jag fått två, som redan satt på kylskåpsdörren, men nu fick jag några till att sätta upp.
Ett från en fd arbetskamrat som jag jobbade tillsammans med både på Mälarskog och på Faktab/Payex .
Ett från bekanta på Åland och Ålänningarna är förresten inte bara bekanta, utan släkt med sonhustrun Carina.
Åland har så vackra frimärken, så jag kunde inte motstå att sätta upp det också på kylskåpet.
Tack alla som skickat en julhälsning till mig!
Det var en kylslagen och blåsig dag igår och jag höll mig inomhus. Jag löste ett korsord och efter lunchen satte jag mig och läste ut julboken, 17 juni av Alex Schulman, som jag började på i söndags. Jag var väldigt nyfiken på hur den skulle sluta och i det avslutande kapitlet fick jag svar på en del frågor, men inte på andra….
Sedan ägnade jag mig åt två olika krig.
På SvtPlay har jag under några kvällar sett serien Atlantic Crossing som handlar om Kronprinsessan Märta av Norge och hennes äventyr med Franklin Roosevelt i USA under andra världskriget. Där hade jag två avsnitt kvar och när jag sett dem, bytte jag till kanal 8.
På kanal 8 går just nu Nord och Syd, som handlar om det Amerikanska inbördeskriget. Första säsongen handlar om tiden före kriget (åren 1842-1861), andra säsongen om själva kriget (1861–1865) och den tredje säsongen om tiden efter krigsslutet, åren 1865-1866.
Det kom några snöflingor igår och i natt har vi haft -4,5º, nu är det runt noll och det blåser
Destination Gotland har problem med färjorna i dag också och har ställt in morgonens avgångar. Och SMHI meddelar att ovädret väntas behålla sitt grepp hela dagen. Jag hade tänkt gå till Coop och handla i dag, få se om jag tar mod till mig, annars får det vara, trots att det är tisdag.
I dag säger Allnakku: Alla dagar mellan jul och nyår är helgmillum. Det är vardag, men man sätter inte igång med något större arbete, för det är snart helg igen. Och det stämmer nog rätt bra, man tar det lite med ro de här dagarna innan nyår. Jag har just ätit frukost och det blev en bit risgrynspudding, som jag gjorde igår av det som var kvar av julaftonens Ris á la Malta. Den blev riktigt god!
Solen skiner så vackert den här måndagsmorgonen och det är ett par grader varmt, men det blåser otrevligt kalla vindar, så enligt min väderapp lär det ska kännas som -3º. Det är tveksamt om jag vågar mig ut i dag, men en liten vända på Barkan kan det kanske bli i alla fall. Vi får väl se?Jag har ju min bok som väntar…
Jag har nog varit för givmild mot amaryllisen, för knopp nr 3 strävar mot okända höjder.
Stormen Johannes blev inte så farlig här på ön, men visst blåste det hemskt igår. Jag tittade ut genom ytterdörren fram på kvällen och kunde nätt och jämt hålla i den. Granen på Södertorg i Visby knäcktes och träd har ramlat över vägarna både här och där, bland annat mellan Gannarve och Klintehamn, men Geab andas ut i dag. Det blev bara några mindre strömavbrott som snabbt avhjälptes. Jag tog för säkerhets skull in min jullykta, som står utanför ytterdörren. Man skulle ju plocka undan alla lösa föremål och jag lyder….
Efter lunchen igår satte jag mig i fåtöljen och började läsa julboken jag fick av Krister i julklapp. Jag tycker att Alex Schulman är en väldigt duktig författare och den här historien han berättar är verkligen annorlunda och spännande.
Vidar är sig inte lik. Han har blivit avstängd från sin lärartjänst efter en våldsam incident på skolan. Av en slump hittar han telefonnumret till familjens gamla sommartorp. När han slår numret svarar hans pappa, som är död sedan länge. Vidar har ringt till den 17 juni 1986, till en dag i sin barndom.
Och så fortsätter det – Vidar, som vuxen ringer och pratar med inte bara sin döda pappa, utan också med sig själv. Så mystiskt, vad ska det bli av den här historien?
Det är väl att förenkla Alex Schulmans författarskap och jag har ju inte läst så långt ännu, men jag fick nästan en deja vu- känsla. Jag har ju nyligen sett årets adventskalender – Tidstjuven där man reste fram och tillbaka mellan olika århundraden.
Jag undrar vad som händer om jag slår 238, min familjs första telefonnummer på 50-talet. Kommer pappa Helge att svara?
Jag satt och läste någon timme, men sen lockade teven. På Annandagen var det premiär för en ny svensk dramaserie på SvtPlay, ”Jag for ner till bror” och den var jag väldigt nyfiken på. Den är baserad på Karin Smirnoffs bok med samma namn och den handlar om Jana Kippo, som åker till sin hemby, för att ta hand om sin alkoholiserade bror. På Annandagens kväll såg jag de två första avsnitten och igår de sista.
Amanda Jansson gör rollen som Jana Kippo och Jakob Öhrman (på bilden) spelar den lite mystiske Johan och Rasmus Johansson spelar hennes tvillingbror
2020 läste jag boken och även de två följande i trilogin och jag måste säga att jag inte blev besviken på filmatiseringen. Serien är så bra och Amanda Jansson är Jana Kippo!
Och där (10:19) kom det första meddelandet om mellandagsrea. Det var Elgiganten som vann! Söndagen har annars startat med skapligt väder, men nu mulnar det till, det är ett par grader varmt och det har börjat blåsa lite igen. Jag sätter mig nog i sällskap med Alex Schulman om en stund när jag fått kläderna på mig.
Lördag morgon och Tredjedag jul – i Allnakku kan man läsa: Tredjedag jul kallas triddagen. Det är fortfarande julhelg och julmaten räcker ännu, men om vädret är bra kunde det kännas skönt med en långpromenad. Är det ruggigt ute får man sitta inne vid brasan.
Lite ruggigt kommer det nog att bli i dag, även om himlen är blå och solen skiner nu på morgonen, men stormen Johannes börjar dra in över oss och ställer till med problem. Destination Gotland ställer in färjor, på fastlandet har flera tåg ställts in och man varnar bilister från att ge sig ut i trafiken.
Det var verkligen tur att jag utnyttjade fredagens vackra Annandagsväder och gick ut på en Klinterunda, som blev väldigt behaglig.
DonnersgatanNorra KustvägenTorgetÅbrogatan Hemma igen
Det blev en sen lunch som bestod av inlagd sill och potatis och en skål Ris á la Malta med ett äpple till som efterrätt. Jag trodde att jag skulle äta upp det sista av julsillen, men det var mer kvar i burken än jag räknat med, så det räcker nog till en lunch till.
När jag plockat i ordning i köket hamnade jag vid datorn där jag hade ett och annat problem att ta tag i. Jag har i flera år använt Microsoft Edge som webbläsare, men helt plötsligt blev den ockuperad av McAfee och det hjälpte inte att jag blockerade popupmeddelanden, de slutade inte att dyka upp i alla fall.
Det slutade med att jag avinstallerade Edge och har börjat använda Firefox i stället. Den webbläsaren har jag använt tidigare och den fungerar bra, men ett sånt här byte ställer till det lite med lösenord och slikt, fast nu tycker jag att jag har det mesta under kontroll.
Ett annat problem tycker jag också att Unicef ställer till med. Bara för att man skickat en slant, fullkomligen bombarderas man med tiggarmejl. 20 december gjorde jag en inbetalning till dem och sedan dess fick jag under sex dagar fyra mejl om hur jag kan göra för att hjälpa alla svältande och nödlidande barn. Nu har jag avregistrerat mig från flera meddelande från dem.
Årets vackra julgrupp från Carina och Bosse gläder mig.
Jag har haft ett par riktigt härliga juldagar och hoppas att även mina kära bloggvänner och alla andra bekanta haft en fin jul, men ännu är det ju inte slut. Här följer en liten rapport över vad som hänt så här långt.
JULAFTON
Carina och Bosse kom och hämtade mig strax före tolv på julafton, för då skulle vi samlas på Stenstugu och fira jul. I år var skaran dock decimerad, för Krister och Thomas firade jul i Skåne i år, men vi övriga samlades i salen för att äta jullunch och som vanligt innehöll den allt man kan tänka sig en julafton. Även dopp i grytan serverades, men så här i efterhand konstaterade vi att ingen åt av den, grytan stod där som dekoration mitt på bordet.
När vi inte orkade äta mera var det dags för Kalles Jul, men först kom tomten. Det var verkligen synd om Edoardo, som missade det, för han hade blivit tvungen att åka och jobba ett tag, men Alba, som varit snäll hela året, fick massor med paket.
När tomten gått vidare till andra barn, var det dags för Kalles jul och sedan blev det allmän julklappsutdelning och jag fick många julklappar trots att vi skulle försöka minska ner antalet och körde ett julklappsspel. Alla vet vad jag gillar, så jag fick gott att dricka och gott att äta, ett pussel och trevligt att läsa. Efter julklappsutdelningen skiljdes vi åt, för nu skulle ungdomarna vidare och fira med andra anhöriga.
Så här såg det ut när jag kom hem. Det blev ju nästan en vit jul, även om det inte var så stora snömängder, men lite julkänsla skapade det i alla fall.
JULDAGEN
Juldagsmorgonen fanns det ännu lite snö kvar, även om en del smält bort.
På juldagen skulle vi äta lunch på Stenstugu vid ett-tiden och jag hade dagens Inkokta Lax och Ris á la Malta på min lott. Allt var i stort sett klart, men det tog ändå ett bra tag på förmiddagen att lägga upp, göra sås, och garnera, men jag var färdig i god tid och kvart i ett kom Carina och Bosse och hämtade mig.
Röda julduken är givetvis påAlba är nyfiken på vad som bjuds
Det smakade bra och alla åt med god aptit och förutom Ris á la Malta till efterrätt, dukade Eva fram rester av en massa godis från julafton, som Theresia gjort, så jag var mer än mätt när vi kom hem fram på eftermiddagen.
ANNANDAG JUL
Annandagens morgon är alla snö borta och 09:13 kom solen smygande mellan hustaken.
Det är definitivt läge för en promenad i dag för det är +3º och det är fortfarande ett strålande solsken och vindstilla.
Ett varmt tack till Eva och Claudio som ordnat allting så trevligt för oss både på julafton och juldagen, för även om vi alla hjälptes åt med en del, var det vi bidrog med det lilla i det stora. ♥
I dag flaggar jag för vårt tredje decemberbarn – Krister fyller år och jag önskar honom en riktigt fin dag!
Kan man vara så mycket sötare? Jag blir helt tårögd när jag ser den här bilden.
I årets mörkaste tid den 22 december, kom han till världen den lille Krister. En liten sladdis var han, för hans syskonen var 11 respektive 9 år gamla när han föddes. Den julen fick Krister och jag tillbringa på BB, men på juldagen hade jag permission några timmar och då fick jag träffa Åke och de stora barnen hos Åkes syster, som bodde i Visby. Det blev en annorlunda jul för hela familjen.
Igår hade vi ett helt fantastiskt vackert vinterväder med blå himmel, sol och 4-5 grader varmt, så efter en sen lunch gick jag ut på en Klinterunda, bara för att få njuta av den fina dagen. Efter allt gråväder kändes det nästan som en befrielse.
Jag kunde inte motstå att ta en bild av Åvallegården när jag gick förbi där på hemvägen.Men man får väl säga att ordningen är återställd, för den här måndagsmorgonen ligger molnen täta över oss, det är -2,5º och de gröna gräsmattorna är vita av frost.
Nu nalkas julen med stormsteg, så nu tar jag jullov från det här dagliga bloggandet, precis som jag brukar göra den 22/12, och återkommer någon gång fram på Annandagen med en rapport över hur vi haft det. Planen är att jag firar både julafton och juldag på Stenstugu tillsammans med barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Jag önskar alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
Livet efter 80 