Igår började jag med att åka på gravarna med mina nyinköpta ljus och det var inte lätt att få dem att brinna i blåsten och de Krister o Thomas varit där med i lördags hade slocknat de också. Förra året hade jag batteriljus och det ska jag absolut satsa på nästa år. Det kanske inte är så charmigt, men de lyser i alla fall.
Förutom blåsten var det faktiskt riktigt skönt väder med behagliga 10º och även om man inte kunde kalla det för solsken, så fanns solen där i alla fall. Jag kom hem igen vid halvtolvtiden och då skulle jag väl egentligen ha lagat lunch, men jag ville passa på att ta en promenad medan det ännu var skönt ute, så när jag satt in bilen i garaget gav jag mig iväg igen.
Jag hade rester kvar sedan lördagen, så en sen lunch var snabbt fixad. Den kolliderade nästan med eftermiddagskaffet, men vad gör det.
Jag har inga som helst tankar på att begränsa min skärmtid, utan jag kör på precis så mycket jag vill. Datorn står ständigt redo och mobilen också. Däremot tittar jag normalt aldrig på tv förrän fram mot eftermiddagen när det börjar bli dags för kaffe.
I dag är det 6 november också kallad Gustav Adolfsdagen. En dag som man enligt Allnakku kan kalla för Tukdagen: När novemberdimman tätnar och dagarna är korta och mörka, är det inte så lätt att se ljust på tillvaron. Dimma heter tukå eller tuke, tjåkkå eller tjåkke på gutamål.
Tukdagen är ett ord jag aldrig hört användas men däremot sa man ofta tjåcke när det var disigt eller dimmigt och tjåcke var det i morse, för dimman låg ganska tät över Odvalds ett tag, men nu har det lättat lite och vi har nästan 10º i dag också.
Få se vad jag hittar på den här måndagen? Återvinningen är öppen och jag skulle kunna tänka mig att göra ett besök där och bli av med lite skräp.
Livet efter 80 