Fader Allan

Det är en grå och mulen torsdag och i morse hade vi frost. -0,5º stod min termometer på, men det rapporteras om flera minusgrader på inre delen av ön. På morgonen satt jag vid datorn och bevakade släppet av biljetter till En kväll med fader Allan. Det är revypappan Allan Nilssons barn: Marie, Janne och Hanna i samarbete med Länsteatern på Gotland, som hyllar sin far med, vad som var tänkt som två minnesföreställningar. Biljettrycket blev dock så stort så nu blir det några till.

Allan Nilsson, som gick bort i januari 2021 i sviterna av covid-19, satte  under åren 1964 till början av 1980-talet upp en ny Närrevy ungefär vartannat år. De första åren gick de på bygdegården i När, men sedan på Rondo i Klintehamn. Jag tror att vi såg alla, men det är möjligt att vi missade någon i början, men jag minns att vi var ute i När ett par gånger åtminstone.

Om ganska precis en månad är det dags att gå till Rondo igen och få återuppleva några av Allan Nilssons sånger och texter, som lever kvar i våra minnen. Många har blivit klassiker, vem har inte sjungit ”Summarn kummar”? Det ska då möjligen vara någon som inte är gotlänning 😉.

Dagens ordspråk:
Kunskap är en skatt, men praktiken är nyckeln till den.

Trevlig torsdag!

22 reaktioner till “Fader Allan

  1. Så trevligt att få gå på lokal revy och gulligt av barnen till revypappan att hedra honom på det viset! Det blir tydligen inomhus den här gången, vad jag förstår?
    Nej, ”Summarn kummar” har jag aldrig, mig veterligen, hört. Frågan är, om jag hade förstått texten om jag hörde den?
    Ha det gott, kram, Monica

    1. Det tror jag nog Monica! Men nu har jag uppdaterat inlägget med Summan kumma, så kan du få lyssna och lära dig lite gutamål.
      Kram

      1. Pigg och glad melodi på underbar gotländska! Det mesta förstod jag tack vare texten, men en hel del ord var för svåra…😁
        Kram!

  2. Så roligt att ni fick biljetter och kan komma ut på lite nöjesliv igen. Vissa saker är traditioner och man vill inte missa dem.

    Kram och god torsdag!

  3. Härligt att barnen hyllar sin far – och att ni får möjlighet att gå på revy igen! :- Och nej, som inflyttad har man ju inte hört den här låten – trots att det snart är 20 år vi bott här. Konstigt egentligen….. 😦
    KRAM/Susie

  4. Lokalrevyer är verkligen något speciellt. Jag och F pratar fortfarande om vissa nummer i Mariefedsrevyn som vi såg någon gång på 1990-talet. De nvar väldigt lokal, vilket ju de flesta är, men det finns ju en del som blivit mer ”allmänna” som den där i Örebro som jag just nu inte minns vad den heter. Något med Hjalmar tror jag.
    Ska lyssna på sången du lagt upp nu.

    Kram

  5. Tror du kommer få en härlig stund med Fader Allan, jag skulle gärna varit med.
    Har idag bokat till Marianne Mörck på Rondo i början av november. Inte för min räkning förstås, men jag skall gå och se henne i Kristianstad. Tycker hon är så bra på allt hon gör.
    Kram

  6. Din rubrik väckte minnen. När jag blev student hette rektorn Allan. Till traditionen hör en uppsluppen dag, när de blivande studenterna avslutar sin skolgång och på allvar börjar förbereda sig för skrivningarna. Vi åkte häst genom kommunens centrum, hade en massa plakat som vi gick omkring med, och ett av de mest fotograferade hade texten: ”Det blev BOM, FaderAllan!”

  7. Här var det blötsnö i morse och när dom blöta flingorna landar på skallen blev humöret genast dåligt även om jag vet att det kommer att smälta. jag har som vanligt inte satt på vinterdäcken i hopp om att oktober skulle vara snöfri men nu måste jag nog till i alla fall. Nollgradigt är det här men inte så vidare kallt men regnat i flera dagar igen.

  8. Hoppas du får biljetter.
    Summan kummar har man ju hört många gånger. Kul att försöka hänga med i texten när du lagt ut den. Förstår de flesta orden, men missar nog ett och annat,
    Kram/Kicki

Kommentarer är stängda.