Det har varit en solig och fin måndag, men ganska kyligt. I morse var det en aning vitt av frost och jag hade -0,5º utanför köksfönstret.
När det nu var så fint väder gick jag ut i täppan och fortsatte att klippa ner perenner och grävde upp de sista dahliorna. Nu står knölarna i en kasse i mitt förråd i väntan på en ny vår. Den ena rabatten var redo för några nya tulpanlökar, för det var inte mycket med dem i våras.
Glad i hågen marscherade jag iväg till Suderviljan efter lunchen för att köpa några förpackningar med lökar. De ska stå mot det röda planket, så jag hade en plan för vilken sort jag skulle ha, eller färgen i alla fall. Men nej! De hade inga lökar i år, så det var bara att fortsätta promenaden till Konsum, som inte heller hade några.
Vad är det med det här samhället?! Ska man behöva köra 2 mil till Hemse, eller åtminstone till Gahms i Fardhem för att få tag i lite höstlökar?
Först tänkte jag ta bilen och ge mig iväg direkt, men nu har jag beställt på nätet i stället. Bra rabatt var det på dem och fraktfritt blev det också. Om en vecka ska de vara här, så nu finns det hopp för lite vacker blomning till våren, trots att Klintehamn svek mig.
Dagens ordspråk:
Kärleken skyler trasiga skor och lappade byxor.
Trevlig fortsättning på måndagen!
Livet efter 80 