… och det ska man ju, så verkar det som om det där osteoporosdroppet, som jag fick i fredags, har någon typ av effekt i alla fall. Igår natt och i natt har jag inte kunnat sova klokt, för jag har haft så ont i bröstkorgen. Det har varit obekvämt i sängen hur jag än har legat och i natt var jag uppe och tog ett par alvdedon, men de hade ingen större effekt. Det är en förväntad biverkan som kan uppträda första gången man får det här droppet och det kan sitta i några dagar, så det är väl bara att tåla sig.
Det verkar som om det här regnet ska hålla i sig under dagen, så det lär nog bli inneaktiviteter den här tisdagen. Igår var jag just inte i form för någon promenad, men jag låg i solstolen ett bra tag efter lunchen och njöt av solvärmen, fullt påklädd i jeans och långärmad tröja, men avsikten var ju inte att sola.
Nu snurrar tvättmaskinen och sen tror jag att jag ska ta mig samman och baka några kakor. Det är länge sedan jag hade något hembakat, för jag är ju ett kakmonster och så länge det finns något i burkarna så äter jag, men man vill ju ha något gott till eftermiddagskaffet och det är ju knappast nyttigare med köpekakor.
Dagens ordspråk:
Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.
Trevlig tisdag!
Livet efter 80 