Hamnen tur och retur

När jag ätit lunch satte jag mig ute i skuggan för att läsa, men boken jag börjat på, Livet vi drömde om av Anna Gavalda, var så hemskt tramsig, så det blev inte så många sidor innan jag slog ihop den och förpassade den till högen av pockets som jag inte tänker läsa.

Det är varmt i dag, men det blåser svalkande vindar, så jag klädde om från ”sitta på uteplatsen” till ”ut och gå” och gav mig iväg på en promenad. ”Ut och gå” förutsätter att det ska finnas bra fickor för mobilen och nycklarna, för någon väska vill jag inte släpa på. Jag siktade in mig på hamnen och det var en riktigt behaglig promenad i lätt motvind.

När jag kom dit beställde jag kaffe och en salmbärsgrotta och satte mig ute i halvskugga och njöt av de friska vindarna från havet och glada barns plaskande och lek i vattnet. Jag satt där rätt länge, innan jag gick hemåt igen.  Promenaden hem var inte lika behaglig, men hem kom jag i alla fall.

Ha en skön fortsättning på tisdagen!

 

Karlar blir aldrig vuxna

Jag skulle ju berätta vad jag drömde i morse, men nu när jag satte mig ner vid datorn har det totalt försvunnit. Det är konstigt det där med drömmar, men jag tror att den var ganska trevlig.

IMAG3042
Nu börjar de mogna

Det är en solig och varm dag och jag har varit ute och röjt lite efter gårdagens vattning. Några grenar på höstanemonen hade torkat och såg fula ut, så dem har jag klippt bort och så har jag  stöttat upp den lite. Och så har jag givetvis gått runt med vattenkanna. Paprikorna har också fått en skvätt vatten. Nu börjar de gulna, så snart är de mogna och färdiga att äta.

På framsidan har det varit aktiviteter av annan art. Två män i den övre medelåldern håller på och målar våra ytterdörrar på utsidan och i dag på morgonen var det vår tur i det här huset. Jag såg genom dörrens råglasfönstret att de höll på med min dörr, men efter en stund fick jag se att det hände något på gräsmattan utanför mitt köksfönster.

De hade lagt ut en tumstock där och tävlade om vem som kunde hoppa jämfota längst. Jag gick ut och blev omgående erbjuden att vara med och leka, men jag avböjde. När jag gick in igen, knackade en av dem på dörren och när jag öppnade sa han: ”Vi gör den här målning på fast anbud, så vi stjäl ingen arbetstid genom att leka lite.”  Karlar blir aldrig riktigt vuxna verkar det som, men nog är det sympatiskt att kunna ha barnasinnet kvar. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att två kvinnor gjort något liknande.

Dagens ordspråk:
Man ska inte kasta sten, när man sitter i glashus.

Trevlig tisdag!