Det blåser i dag och det är växlande väder, med solsken ena stunden och tjocka moln nästa. Att det är rätt varmt upptäckte jag när jag gav mig iväg ut på en söndagspromenad. Jag gick ner till dammen, för jag ville gå i skogen och slippa de värsta vindbyarna och där var det väldigt behagligt, men sista biten hem blir då i Värsendekvior och på landsvägen och där blåste det så att håret stod som en kvast rakt upp och det var hemskt varmt, för just då gassade solen på riktigt ordentligt. Jag har just varit ute i köket och torkat av svetten från ansiktet.
Jag kan inte låta bli att fundera över vem eller vilka det är som lägger ut de här gröna stenarna i skogen. Jag har sett dem både här på gamla järnvägsbanken och på Barkan. Jag googlade lite för att se om de har någon symbolik som jag inte känner till, men jag har inte hittat något.
Nu är det snart kaffedags och jag tror att jag ska ta och micra en bit saffranspannkaka som jag har i frysen. Lite salmbärssylt har jag i en burk, men någon vispgrädde blir det inte, fast en lite skvätt mellangrädde går säkert lika bra.
Dagens ordspråk:
Det man äter ur grytan får man aldrig på fatet.
Ha en fin fortsättning på söndagen!
Livet efter 80 