Klipp, klipp….

Jag gick ut på en promenad efter lunch, för även om det är blåsigt och mulet, så är det ganska behagligt om man bara kommer i väg. Jag tänkte gå och hälsa på en bekant, men hon var inte hemma, så jag fick vända hem igen.

När jag kom hem var det ett fasligt oväsen här utanför, för vaktmästaren höll på att såga ner schersminhäcken, eller rättare sagt ena halvan av den. Den är planterad i två rader, så man tar ner halva i taget, så har man alltid en ny och fin häck på gång när den högsta behöver ansas. Smart va!

Nu ska andra halvan skäras ner
Klockranka

Klockrankan blommar, men jag är tveksam till om jag ska ha just den växten mer. Den är ju fullkomligt oregerlig! Den har vräkt sig över planket in till grannen där den överfallit hennes lobelia, den har slingrat sig in bland höstanemonerna och den är till och med uppe i eukalyptusvidet. Jag satte fyra plantor längs planket och det blev förmodligen för många.

Sen hade jag två plantor kvar och dem satte jag i varsin stor kruka i kökshörnan på nedre planet av hörnhyllan och hade tänkt att de skulle kunna slingar sig lite snyggt där längs hyllans gallersidor.

Pyttsan! De växte upp längs tegelväggarna och sen blåste rankorna ner och låg på marken. Jag försökt leda in dem i gallret där jag tyckte att de skulle vara. Det såg grönt och snyggt ut ett tag,  men sen  det blev så mycket rankor, så det såg allmänt stökigt och ovårdat ut. Häromdagen klippte jag ner alltihop och tog bort krukorna.

Och givetvis klippte jag inte bara ner rankorna, för bland dem befann sig tydligen utomhusledningen till väderstationens känselkropp också, så nu kan jag inte se hur många grader det är ute. Jag trodde först att det var något fel på den och bytte batteri, men sen förstod jag och gick ut och kollade. Jo då, det var bara kvar en liten stump av ledningen.
Nej! Några klockrankor ska jag nog inte driva upp till nästa år.

Trevlig piglördag!

 

11 september 2001

11/9 Nineeleven, är det i dag och 11 september 2001 är det nog ingen som glömmer i första taget. Man har refererat till händelsen i Radio Gotlands morgonprogram också och intervjuat en person, som hade anhöriga som bodde i New York och upplevde händelsen på nära håll.

Jag minns precis när det hände, för jag satt på jobbet och hade just klickat in mig på en nyhetssida där jag fick se hur ett flygplan flög rakt in i ett av Word Trade Centers torn. Först trodde jag att det var en film jag hamnat i, men sen fattade jag att det var den grymma verkligheten. All annan verksamhet i företaget stannade upp och genom huset hördes ett nästan unisont – Har ni sett??

Sedan visade det sig att det var två flygplan som flög rakt in i World Trade Centers tvillingtorn. Ett tredje plan flögs in i Pentagon och ett fjärde kraschade på ett fält i Shanksville. Totalt dödades nära 3000 personer! Inte kan man glömma något sådant! Den dagen var vi inte speciellt effektiva på jobbet, den mesta tiden gick åt att följa händelserna i USA via internet.

Jag, som sitter på kvällarna och lyssnar på den fiktive amerikanske presidenten Tom Kirkmans tal till nationen om än det en och än det andra, väljer att illustrera det här inlägget med president Busch´s tal efter den fruktansvärda händelsen.

Tisdagens och nattens oväder blev det inte mycket av, precis som jag trodde i gårdagens inlägg, men vi fick 7 mm regn i alla fall. När jag vaknade i morse sken solen, men nu har det mulnat till igen och så pass att jag har fått tända lampan i hallen för att hitta till badrummet.

Dagens ordspråk:
Det man kan ta med händerna behöver man ingen stege till