Lite motigt

I dag skulle Åke ha fyllt 98 år och då vill jag ju gärna sätta blommor på hans grav, så igår eftermiddag bestämde jag mig för att ta en promenad till Coop, för det var ganska hyfsat väder, även om det kom lite yrsnö på förmiddagen. Jag tog på mig ytterkläderna och gick ut till förrådet för att hämta min rollator, men jag fick inte upp förrådsdörren. Jag ryckte och slet, men den hade tydligen frusit fast.

Jag förbannade mig själv som satt in rollatorn där när jag visste att det skulle bli kallt och gav upp efter en stund och gick in igen. Tog av mig ytterkläderna och tänkte gå in och sätta mig framför teven igen, men så ilsknade jag till. Jag tar väl bilen då!!

På med stövlar, jacka och mössa igen och ut till garaget. Där var det inget problem att få upp porten i alla fall och glad i hågen låste jag upp bilen och satte mig tillrätta. Stoppade i startnyckeln och vred om den – bilen var helt död! Den hostade inte till en gång. Alla kontrollampor lyste några sekunder och sen blev det svart igen. Jag sa några väl valda ord och så gick jag ut och stängde garageporten om eländet.

Men jag är ju envis, så innan jag gick in igen gav jag mig på förrådsdörren en gång till och nu fick jag upp den och kunde få ut min rollator så att jag kunde komma iväg till Coop. Det blev en rätt behaglig promenad och jag fick köpa den där tulpanbuketten som hör den här dagen till. Fast några rosor till graven blev det inte. Nu måste jag ha hjälp att få igång bilen och rollatorn får stå i badrummet till det blir blidväder igen.

På eftermiddagen blev jag sittande och såg jag en kinesisk film som heter Beskyddaren. Den finns på SvtPlay fram till den 25/2 och det är bloggvännen Professor Deutsch som tipsat om den. Den var verkligen fängslande. Den handlar om Chen, som blir mobbad i skolan och tar hjälp av en ung brottsling, Xiao, som blir hennes beskyddare. Visst kan den ses som ett inlägg i mobbningsdebatten, men det viktiga tycker jag var kärleken mellan de två huvudpersonerna. Så vackert beskrivet! Fast man förstår att kinesiska ungdomar lever under en väldig press, där det gäller att prestera till varje pris, för att komma någonstans. De verkar vara tävlingsinriktade till 100% och lite till.

På kvällen blev det mer lättsam underhållning med Downton Abbey, På Spåret och Jeopary innan jag gick till sängs.

I dag är det lördag och lika mulet och mörkt som igår och ett par minusgrader. Snön som kom igår har gjort att hustaken blivit vita igen, annars har den inte satt några större spår.

Trevlig lördag!

Visby / Fem en fredag v4: Nytt år

Av en slump fick jag häromdagen se en kommentar på Facebook (tror jag att det var) där någon skrev om ett program på SvtPlay som heter Så byggdes din stad och där skulle Visby finns med. Igår kväll satt jag och tittade på programmet och det var väldigt roligt att få se hur vår vackra stad utvecklats från 1908 och fram till 2025. De övriga städerna som fått egna avsnitt är: Karlskrona, Umeå, Karlstad, Falun, Uddevalla, Sundsvall och Västerås.

SVT:s arkiv är verkligen en guldkälla

Så är det fredag igen och januari börjar gå mot sitt slut. Det är en väldigt mörk och dyster morgon med ett par minusgrader och om SMHI har rätt, ska det kunna komma snö i dag. Igår slapp vi undan här i Klintehamn i alla fall, trots att det var Yrsnödagen.

På fredagarna är det ju dags för elisamatildas frågor och här kommer mina svar på dagens.

1.Har du tänkt på några nyårslöften för i år? Nej.
2.Vad vill du förenkla istället för att förbättra? Skräpsorteringen.
3.Vad vill du uppgradera i ditt liv – liten detalj eller stor grej? Bättre häcksax.
4.Vad vill du ha mer plats för i din kalender? Trevligheter.
5.Vad hoppas du att ”framtida du” tackar dig för om ett år? Att jag ätit vettigt.

Tro det eller ej – men nu yr snön!

Blandad söndagskompott

Lördagens föreställning av Gotlandsrevyn var jättebra. Rondo var fullsatt till sista plats och stämningen var hög. Man gisslade som vanligt våra politiker och våra olater, men mest hyllande man Gotland och det med all rätta. Sång och dans var av hög klass, men det som imponerade mest på mig var den fina scenografin. Så snyggt!!

När jag kom hem satte jag mig och pusslade färdigt. Nu får konstverket ligga på bordet ett tag, så att jag får beundra det innan jag monterar ner det igen.

När jag pusslat färdigt lagade jag middag och åt. Jag hade inte hunnit äta något ordentligt innan vi åkte till Rondo, utan då drack jag bara kaffe och åt ett par mackor. Sedan drack vi kaffe och åt en kanelbulle i pausen på Rondo, men jag kände att det nog vore bra med lite mat också.

På kvällen såg jag Stjärnorna på slottet och äntligen var det en stjärna som inte vältrade sig i självömkan. Lasse Kronér var jättebra! Att det varit mycket alkohol i hans hem och att han fått en och annan örfil berättade han bara i förbifarten.

Nu har vi söndag förmiddag och ett svagt solsken och temperatur runt nollan gör, att det nog förhoppningsvis försvinner ännu mera snö i dag. Sen påstår SMHI att det ska bli kallt igen, men de har ju haft fel förut. När det blir dags för lunchen på Stenstugu blir jag hämtad, så jag slipper ut och köra, men nu är i alla fall vägarna snöfria och snöröjarna som verkligen har haft fullt upp kan nog dra en lättnadens suck.

Trevlig söndag!

Himlen väntar

Det är en gråmulen och disig lördagsförmiddag med ett par plusgrader och snön smälter undan mer och mer. Det är bara att hoppas att så mycket som möjligt försvinner på vägar och trottoarer nu i helgen, för i nästa vecka ska det visst bli kallt igen.

Det märks att vi bara har en butik i Klintehamn. Det här meddelandet kom från dem igår. Det hade nog sett helt annorlunda ut om vi hade haft kvar vår ICA-affär, för så länge den var kvar, var det den jag föredrog. Nu har man inget val om man inte vill köra flera mil. OK, jag har fått medlemsrabatt, men jag undrar hur mycket jag hade tjänat om jag kunnat handla någon annanstans än på Coop.

I dag fick jag ett mejl från Netflix att det har gått 203 dagar sedan jag pausade mitt abonnemang. Man är bevakad! De har påmint mig då och då om nya filmer och serier, men det finns så mycket annat att titta på, så det har inte blivit att att boka på dem igen.

Jag ser gärna om serier och just nu går Downton Abbey i repris så det ser jag ett avsnitt av varje kväll. Och har jag inte något annat att göra på vardagseftermiddagarna kan jag alltid se ett par avsnitt av McLeods döttrar. Både familjen Crawley och Mcleod känns som gamla goda vänner som tittar in och man måste inte sitt klistrad framför teven, utan kan lugnt gå och koka kaffe till exempel, för man vet ju vad som kommer att hända.

I helgen väntar trevligheter. I dag ska jag gå på Rondo och se årets Gotlandsrevy och i morgon är jag bjuden till Stenstugu på lunch.

Julpusslet är snart klart, nu är det himlen som väntar,

Trevlig lördag!

Trettondedag jul

Trettondagen är den sista helgdagen i julen och sedan får vi vänta till den 3:de april och Långfredagen innan det blir någon extra röd dag. Årets 12 oxveckor är här!

På Trettondagsafton är det av tradition någon revy på tv och det var det igår kväll också, men jag verkar ha vuxit ifrån den typen av underhållning, för jag tyckte inte alls att den var särskilt rolig och tröttnade efter en stund och valde en film på Svt1 i stället. The Phantom of the Open hette den, fast det gick lite fort när jag bytte kanal, så jag trodde första att det rörde sig om The Phantom of the Opera, men upptäckte snabbt att det var något helt annat, men den var rätt rolig och visade att med ett gott självförtroende kan man komma långt.

Här i Klintehamn hade vi tur igår kväll, som slapp strömavbrott, för nästan 12000 abonnenter här på ön blev utan el några timmar på kvällen, men i dag rapporterar helagotland.se att samtliga har fått tillbaka elen igen.

Den här fasliga vintern, som vi har fått nu, ställer till det minsann och så här mycket snö är vi inte vana vid. Fast jag minns år 1988 då jag skulle börja en anställning i Burgsvik efter Trettonhelgen. Det var nog lika mycket snö då, som vi har i dag, men jag var yngre och tuffare, så jag gav mig iväg de drygt 4 milen i alla fall, men när jag kört några km och inte visste var jag hade vägen, vände jag hem igen. Det tog ett par dagar innan jag vågade mig på ett nytt försök, men sedan gick det bra. Det var bara en dag till under den vintern som jag måste stanna hemma på grund av vädret.

Min snälla granne har just varit och skottat min uppfart, men nu snöar det igen och det är 0°.

Trevlig Trettondag!

Årets Julkort, Krig och Väder

Det var postdag igår och när jag satt vid datorn på förmiddagen hörde jag att det skramlade till i brevinkastet och på dörrmattan hittade jag tre julkort. Själv har jag inte skickat några på flera år och det verkar som om det är fler och fler som avstår från det. Tidigare i år hade jag fått två, som redan satt på kylskåpsdörren, men nu fick jag några till att sätta upp.

Ett kom från bloggvännen Anita med bloggen Det ska vara lätt att leva.

Ett från en fd arbetskamrat som jag jobbade tillsammans med både på Mälarskog och på Faktab/Payex .

Ett från bekanta på Åland och Ålänningarna är förresten inte bara bekanta, utan släkt med sonhustrun Carina.

Åland har så vackra frimärken, så jag kunde inte motstå att sätta upp det också på kylskåpet.

Tack alla som skickat en julhälsning till mig!

Det var en kylslagen och blåsig dag igår och jag höll mig inomhus. Jag löste ett korsord och efter lunchen satte jag mig och läste ut julboken, 17 juni av Alex Schulman, som jag började på i söndags. Jag var väldigt nyfiken på hur den skulle sluta och i det avslutande kapitlet fick jag svar på en del frågor, men inte på andra….

Sedan ägnade jag mig åt två olika krig.

På SvtPlay har jag under några kvällar sett serien Atlantic Crossing som handlar om Kronprinsessan Märta av Norge och hennes äventyr med Franklin Roosevelt i USA under andra världskriget. Där hade jag två avsnitt kvar och när jag sett dem, bytte jag till kanal 8.

På kanal 8 går just nu Nord och Syd, som handlar om det Amerikanska inbördeskriget. Första säsongen handlar om tiden före kriget (åren 1842-1861), andra säsongen om själva kriget (1861–1865) och den tredje säsongen om tiden efter krigsslutet, åren 1865-1866.

Det kom några snöflingor igår och i natt har vi haft -4,5º, nu är det runt noll och det blåser

Destination Gotland har problem med färjorna i dag också och har ställt in morgonens avgångar. Och SMHI meddelar att ovädret väntas behålla sitt grepp hela dagen. Jag hade tänkt gå till Coop och handla i dag, få se om jag tar mod till mig, annars får det vara, trots att det är tisdag.

Trevlig tisdag!

Stormen / Tidsresor

Stormen Johannes blev inte så farlig här på ön, men visst blåste det hemskt igår. Jag tittade ut genom ytterdörren fram på kvällen och kunde nätt och jämt hålla i den. Granen på Södertorg i Visby knäcktes och träd har ramlat över vägarna både här och där, bland annat mellan Gannarve och Klintehamn, men Geab andas ut i dag. Det blev bara några mindre strömavbrott som snabbt avhjälptes. Jag tog för säkerhets skull in min jullykta, som står utanför ytterdörren. Man skulle ju plocka undan alla lösa föremål och jag lyder….

Efter lunchen igår satte jag mig i fåtöljen och började läsa julboken jag fick av Krister i julklapp. Jag tycker att Alex Schulman är en väldigt duktig författare och den här historien han berättar är verkligen annorlunda och spännande.

Vidar är sig inte lik. Han har blivit avstängd från sin lärartjänst efter en våldsam incident på skolan. Av en slump hittar han telefonnumret till familjens gamla sommartorp. När han slår numret svarar hans pappa, som är död sedan länge. Vidar har ringt till den 17 juni 1986, till en dag i sin barndom.

Och så fortsätter det – Vidar, som vuxen ringer och pratar med inte bara sin döda pappa, utan också med sig själv. Så mystiskt, vad ska det bli av den här historien?

Det är väl att förenkla Alex Schulmans författarskap och jag har ju inte läst så långt ännu, men jag fick nästan en deja vu- känsla. Jag har ju nyligen sett årets adventskalender – Tidstjuven där man reste fram och tillbaka mellan olika århundraden.

Jag undrar vad som händer om jag slår 238, min familjs första telefonnummer på 50-talet. Kommer pappa Helge att svara?

Jag satt och läste någon timme, men sen lockade teven. På Annandagen var det premiär för en ny svensk dramaserie på SvtPlay, ”Jag for ner till bror” och den var jag väldigt nyfiken på. Den är baserad på Karin Smirnoffs bok med samma namn och den handlar om Jana Kippo, som åker till sin hemby, för att ta hand om sin alkoholiserade bror. På Annandagens kväll såg jag de två första avsnitten och igår de sista.

Amanda Jansson gör rollen som Jana Kippo och Jakob Öhrman (på bilden) spelar den lite mystiske Johan och Rasmus Johansson spelar hennes tvillingbror

2020 läste jag boken och även de två följande i trilogin och jag måste säga att jag inte blev besviken på filmatiseringen. Serien är så bra och Amanda Jansson är Jana Kippo!

Och där (10:19) kom det första meddelandet om mellandagsrea. Det var Elgiganten som vann! Söndagen har annars startat med skapligt väder, men nu mulnar det till, det är ett par grader varmt och det har börjat blåsa lite igen. Jag sätter mig nog i sällskap med Alex Schulman om en stund när jag fått kläderna på mig.

Trevlig Mellandagssöndag!