Det var riktigt fint väder igår, så när onsdagens sudoku och Lyckokvadraten var avklarade gick jag ut och rensade bort all kärleksört, men någon gräsklippning blev det inte. På morgonen vaknade jag med känningar av kristallsjukan eller om det är det nya pillret som ställt till det, men jag kände mig lite yr och ostadig på benen och ville inte vingla omkring ute på gården, så att folk skulle börja fundera över om jag var onykter mitt på förmiddagen.
Nej, jag gick in i stället och gjorde den där kålpuddingen som jag missade under gårdagens läsning. Jag ville ju ta vara på köttfärsen som jag tagit ut ur frysen. När kålpuddingen var färdig åt jag en bit till lunch och den smakade riktigt bra. Jag har alltid lite risgrynsgröt (osötad, färdigköpt) i färsen. så jag äter puddingen utan potatis. Igår fick lite gröt över, som jag egentligen tänkt mig ha som kvällsmat, men så kom jag på att jag skulle förädla den. Ugnen var ju ännu lite varm och jag hade ett paket saffran i kryddlådan, så det blev två små saffranspannkakor.
På eftermiddagen slappade jag framför tv:n. Yrseln var på tillbakagång och jag kände mig som vanligt igen. Till eftermiddagskaffet njöt jag av en bit saffranspannkaka med björnbärssylt och grädde. Det ska ju egentligen vara salmbärssylt, men man tager var man haver.
I dag vaknade jag till strax före sju och såg genom springorna i persiennen att det måste vara en väldigt vacker morgon, för det såg ut som om himlen i öster brann. Jag låg och tittade en stund och sedan gick jag upp och kände till min glädje inte av någon yrsel alls.
Nu är det novembergrått igen och det lär ska bli regn fram på dagen. Jag tror att jag ska ta och gå ut i förrådet och ta vara på pelargoniorna, för rätt vad det är smäller det väl till och blir kallt.
Trevlig torsdag!
Livet efter 80 