Varvet runt på Vårdagjämningen

I dag kl 16:32 infaller vårdagjämningen och ljuset tar makten över mörkret och vi kan säga farväl till vintern och hälsa vår, sommar och sol välkomna. Det känns förtröstansfullt, även om man har lite svårt att glädja sig fullt ut.

Det är en solig och fin söndag och i förmiddags bestämde jag mig för att gå ut på en promenad.

Det är lite knepigt att veta hur man ska klä sig nu, för på termometern stod det bara fem plusgrader, men när jag satt ute på terrassen och drack morgonkaffe var det jätteskönt i solen, så jag gav mig iväg utan mössa, utan handskar, med bara en kortärmad tröja under jackan och en tunn halsduk om halsen och det valet visade sig vara helt rätt. Det var riktigt behagligt, så jag beslöt mig för att gå runt Warfsholmen igen. Det är en så omväxlande och trevlig runda.

Grusvägen ner till Warfsholmen var väldigt lerig, så jag ångrade nästan mitt vägval, men fortsatte i alla fall och kom så småningom fram till fortet.

När jag kom fram till pensionatet gick jag runt där och tittade lite. Här har jag ju badat och solat sedan jag var barn. Vi var ofta där på kvällarna och badade när pappa stängt affären. Jag minns att vi hade med oss en speciell tvål som var avsedd för saltvatten. Och här har jag varit på läger och legat och gråtit och längtat hem, fastän hemmet fanns precis på andra sidan bron. Har man hemlängtan är avståndet hem alltid långt….

Sen gick jag via Warfsholmsbron tillbaka till samhället och när jag passerade Kustgrillen stannade jag till där och köpte mig lite bubbelvatten och en grillkorv med bröd och satte mig ner där en stund och åt. Inte världens nyttigaste lunch kanske, men rätt gott ändå.

När jag var nästan hemma durrade det till i vänstra handleden, dagens mål; 10 000 steg var uppnått!

Dagens ordspråk:
Ingen kan på samma gång vara förälskad och klok.

Trevlig söndag!