….Tredjedag jul är det i dag och gråvädret är tillbaka, men ännu är det milt med runt +5º. Många har nog tagit ett par extra lediga dagar, för den här julen är verkligen ”arbetarnas jul”. Jag har ju varit dagledig länge nu, men när jag jobbade som anställd, brukade jag alltid arbeta i mellandagarna, eftersom jag inte hade några småbarn på de tiden och det var rätt trevligt att jobba då, för även på arbetsplatsen fanns helgkänslan just i juletid.
I helagotland.se kan man läsa en artikel i dag med rubriken Vintern då Gotland hölls i ett köldgrepp Vintern det gäller var 1987 och det året skulle jag söka arbete efter att ha pluggat ekonomi tre terminer på Komvux. Vi avslutade utbildning med höstterminen 1986 och jag förstod, att nu gällde det att komma ut i arbetslivet illa kvickt, om jag skulle få någon anställning. Jag insåg att en 47-årig före detta bondmora, som inte varit ute på arbetsmarknaden på 25 år, nog inte var så attraktiv precis.
En av mina kurskamrater hade en pappa som drev en redovisningsbyrå i Burgsvik på södra Gotland och hon tipsade mig om att han behövde hjälp när det blev deklarationstider. Jag kontaktade honom och vi kom överens om att träffas. Det är ju lite dryg 4 mil att köra till Burgsvik, det gick ingen buss och vi hade bara en bil, men jag ville trots det göra ett försök. Glad i hågen körde jag dit för att presentera mig. Solen sken, vägen var perfekt – det var väl ingen konst att köra till Burgsvik! Vi kom överens om att jag skulle börja den 12 januari.
I januari 1987 fick vi en riktigt vargavinter. Det var hemskt kallt och det kom massor av snö och dessutom blåste det. 9 januari var det -15º och snöstorm och så fortsatte det dag efter dag. Skolorna var stängda i flera dagar och på Stenstugu kämpade Åke med snöröjning. Vi behövde åka på banken en dag och de blev väldigt förvånade när de fick se oss och frågade om vi åkt skidor till Klintehamn, för de hade hört att vägarna var avstängda.
Måndagen den 12 januari var läget oförändrat och jag skulle till Burgsvik! Och jag försökte, men efter någon mil fick jag ge upp och vände hem igen. Jag vågade helt enkelt inte fortsätta. Det var bara att ringa till min nya arbetsgivare och han var förstående och tyckte att jag varit klok. Lika illa var det på tisdagen, men onsdagen den 14 januari lyckades jag ta mig ut till Burgsvik för första gången sedan intervjun. Sedan blev vädret mera normalt och det var bara en gång till i slutet av januari, som jag stannade hemma på grund av snöstorm.
Nu blev jag ändå inte så långvarig på min nya arbetsplats och inte fick jag vara med om någon deklarationssäsong, för tisdagen den 21 april 1987 började jag en ny anställning på Mälarskog i Klintehamn, men det är en annan historia……
Ha en skön tredjedag jul!
Livet efter 80 