Osteoporos – Livet efter 80

Det ligger ett tjockt lock över Odvalds i dag och det är alldeles mörkt inomhus. Jag blev tvungen att tända läslampan när jag satte mig vid datorn. Det är november! Man behöver verkligen någonting att muntra upp sig med en sån här måndag och jag har suttit och skrivit ett referat från den trevliga träffen vi hade med SPF på Suderbys i fredags och uppdaterat vår hemsida med det och lämnat in det till helagotland.se, så att det kommer med i tidningarna. Vi måste ju försöka synas även om det är coronatider.

Initiativtagare till Glad måndag är bloggvännen Carita och alla som har lust till det kan vara med.

Dagens gnäll: Jag måste nog ta ett snack med läkaren på endokrinologmottagningen, för jag har haft ett elände med sömnen den senaste tiden. Benen lever rullan om nätterna och efter ett par timmars sömn är det ett fasligt snurrande. Nu har jag inte tagit mina Forsteo-sprutor på några dagar och i natt har jag sovit jättebra. Det var så lugnt och skönt i sängen i morse, så jag ville nästan inte gå upp.

Besvär från benen är en vanligt biverkan kan man läsa på Fass och frågan blir då om nyttan med behandlingen överväger de här besvären. Dessutom har jag fått höga kolesterolvärden, som också är en vanlig biverkan, plus försämrade njurvärden, som även det kan bero på Forsteo. Jag har använt de här sprutorna i ett år nu och ska egentligen göra det i sex månader till. Om jag nu ska det??

Dagens ordspråk:
Det är bättre att vara borta och längta hem än att sitta hemma och längta bort.

Glad måndag!

Det har varit kallt i natt och i morse var det nästan två minusgrader, så det var tur att jag tog in begonian igår. Nu ska det bli några dygn med lite högre temperaturer, så den kan nog stå ute ett tag till innan det är dags för vinterförvaring.

I dag är det Internationella Osteoporosdagen (benskörhet) och det finns verkligen skäl att vara uppmärksam på om man får konstiga ryggbesvär och upptäcker att man helt plötsligt inte når upp till den där hyllan, som det inte varit några problem att nå förut. Och att man inte gör som jag – nöjer sig med beskedet att gå hem och ta några alvedon, utan kräver en ordentligt undersökning och röntgen.

Efter många besök hos vårdcentralen för ryggproblem och när folk började kommentera att jag blivit kortare fick jag till slut år 2011 göra en bentäthetsmätning hos en privatläkare i Visby, för det fanns ingen sådan apparat på Visby lasarett på den tiden. Den visade att jag haft flera kotkompressioner och krympt nästan 10 cm och var svårt benskör. Inte undra på att jag haft ont i ryggen!

Något år efter uppmärksammades den här sjukdomen, en osteoporosförening bildades i Visby och på lasarettet öppnade man en Osteoporosmottagning och skaffade en röntgenapparat och Maria Sääf, överläkare och endokrinolog med inriktning mot osteoporos vid Karolinska Institutet reste ner till Gotland några gånger om året och tog sig an oss gotlänningar.

Jag fick behandling med bisfosfonater i 4,5 år och sjukgymnastik och blev sakta bättre, men nedbrytningen fortsatte trots det och jag har krympt några cm till och har besvär från ryggen från och till. Nu tar jag sedan i november dagligen en spruta med ett preparat som heter Forsteo. Det ska göra skelettet starkare och minska risken för benbrott genom att stimulera benbildning.

Nu har Maria Sääf gått i pension och Osteoporosmottagningen har stängt. Jag fick välja om jag ville få fortsatt behandling på vårdcentralen eller Endokrinologmottagningen på lasarettet för mina besvär och valde det senare alternativet, för när det gäller behandling av osteoporos har jag inte speciellt bra erfarenheter av vårdcentralerna.