Det blåser friska vindar och trots att det var varmt var det inte skönt att ligga ute i skuggan och lyssna på Sommar i P1 i dag. Jag flyttade in till köksbordet och satt där och löste korsord under musikavsnitten.
Foto Mattias Ahlm
Företagaren Anders Eriksson talade om hisnande resor och historien bakom de rosa bussarna. Och vilken fantastisk historia han berättade om sitt liv och alla sina resor. Det är en man som inte låter något stoppa sig, inte ens nu när han kommit över de 80 åren. Det var riktigt uppfriskande att höra på honom 👍 och jättebra musik spelade han. Det var idel örongodis 👍
Bussresor har vi åkt på många gånger och oftast har det varit med Karlssons Buss. Karlsson själv har på skoj brukat presentera dem som ”Karlssons äventyrsresor”, men jämfört med de ”Rosa bussarna” som Anders Eriksson kallat sitt företag, var det ganska beskedliga äventyr. En och annan felkörning. Stopp för att bussen var för hög för en tunnel vi skulle igenom. En enkelriktad väg som slutade ute på en åker. En gång fick vi vända för att chauffören själv missat att få med sin packning. En ”fräck” vändning vid en vägtull, som gjorde att bussen stoppades av polisen och fick böta, osv…..
Här står jag framför Karlssons Buss i Norge i juni 2012, min första resa sedan Åke lämnat mig.
Det var mer missöden än äventyr, men visst gav de lite extra krydda och något för oss passagerare att diskutera. Resorna med Karlssons Buss var fantastiska och jag har svårt att tänka mig någon busschaufför som kan vara mer omtänksam och angelägen om att alla resenärer ska ha det bra, än Karlsson själv.
Det är en knepig uppgiftlokförare Åke ger oss den här lördagen. För vad är déjà vu? Direkt översatt från franskan betyder det ”redan sett”, men i Wikipedia kan man bland annat läsa att det kan klassificeras som en illusion, en minneshallucination, eller en psykisk störning.
Jag tänker mig det mera bokstavligt, att man till exempel tycker sig känna igen en plats, som man besöker för första gången, eller att man får en känsla av att ”det här har jag gjort tidigare”, fast man vet att det inte stämmer.
Har jag haft någon déjà vu-känsla? Det enda jag kom att tänka på, när jag grubblade över hur jag skulle tackla den här uppgiften, var första gången vi var i London. I juli 1987 åkte vi dit på en veckas semester tillsammans med yngste sonen. Genom alla filmer och serier jag sett som spelats in i staden och alla böcker och tidningar jag läst med beskrivningar och bilder därifrån, kändes det verkligen som om jag hade varit i London tidigare. Jag kände mig hemma, jag hade gått på de där gatorna tidigare.
Visst kan man väl säga att det var en upplevelse i klass med déjà vu, även om det är en förenklad version, men Trafalgar Square, Oxford Street, Harrods, Themsen och Tower Bridge, Picadilly Circus, Hyde Park, de stora röda dubbeldäckarna …..Allt såg ut precis som det skulle. Déjà vu!
Konstigt nog hittar jag inte ett enda foto från den resan, men det var inte enda gången vi var i London. 12 år senare gjorde Åke och jag ett nytt besök. Det var påsken 1999 och då blev det en veckoslutsresa. Vi åkte på skärtorsdagen och kom hem annandag påsk efter några härliga dagar.
Här står vi, Åke och jag, bland duvorna på Trafalgar SquareDen stiliga högvaktenTower BridgeDet var påsk och en enorm blomsterprakt i Hyde Park
Åter till nutiden. I dag har det varit en ganska molnig morgon, men nu börjar solen titta fram. Jag har beställt hjälp med ett gardinbyte den här helgen, så nu ska jag putsa fönster och stryka gardiner. Samtidigt passade jag på att beställa hem några säckar jord. Jag längtar efter penséer!
Igår eftermiddag började jag se en ny serie på Netflix, som de gjort reklam för, Baby Fever heter den och det är en dansk romantisk dramaserie. Jag gillar mycket av det danskarna producerar, men just den här, är det nog inte helt nödvändigt att se. Fast jag såg hela den första säsongen igår och det finns en andra också och den kan jag nog inte hålla mig ifrån, så helt ointressant är den inte.
Onsdag är det ju i dag och som vanligt tar det lite extra lång tid vid frukostbordet innan GA:s sudoku och Krysshalvan är avklarde. Det är samma gråa trista väder som den senaste tiden och jag hade ingen längtan efter att gå ut, så när jag klätt mig och morgonpysslat färdigt, satte jag mig vid köksbordet igen, lyssnade på radion och fortsatte lösa korsord.
Jag har sparat Genikrysset till sist och när det är klart, om jag nu klarar det, är det dags att köpa en ny tidning. Skicka in lösningar struntar jag i och hur som helst var det sista dagen för det igår, den 11/2.
Nu är lunchen också avklarad och i morgon blir det potatisplättar
Tiden går fort och jag har funderingar på en vårresa, först tänkte jag boka en resa till Mallorca i april, för då går det en direkt från Visby, men det blir nog en bussresa på fyra dagar till Skåne i början av maj i stället. Jag har anmält mitt intresse, men jag har ännu lite tid på mig innan något ska betalas. Det är roligt att ha något att gå och fundera på och drömma om.
Så kom hemresedagen och den inleddes med en regntung morgon även den. Frukosten serverades halvåtta som vanligt och sedan var det dags att packa ner sina tillhörigheter och sätta in väskan i bussen och halvtio avgick den med Gränna och Visingsö, som dagens första mål
I Gränna blev det en färjetur på ca en halvtimme över till Visingsö och där väntade en duktig guide, som åkte med oss på en rundtur på ön. Vi började med att åka genom det stora området som år 1831 planterades med ekar och såg också en odling med mullbärsträd, som man tidigare använt i ett försök att tillverka silke (silkesmaskens larver vill ha blad från mullbärsträd).
Visingsö är 14 km lång, så det tog inte så lång stund att åka från norr till söder och under tiden berättade guiden om både historiska fakta och om hur man lever på ön i dag. Den stora arbetsplatsen är ungdomshemmet Stigby, där ett hundratal har sina anställningar. Man har en livsmedelsaffär och där finns det både Systembolag och Apotek
Guiden steg på bussen vid Brahekyrkan och avslutade rundturen där, men innan vi skiljdes åt gick han med oss in i kyrkan och berättade även om den. Exteriört var kyrkan ganska enkel och stram, men ett fristående klockstapel.
Interiört är Brahekyrkan verkligen påkostat, på gränsen till prålig tycker jagBraheborg heter färjan
Sen var det dags för lunch och den serverades på restaurang Solbacken, som är Visingsös äldsta restaurang och när vi ätit färdigt åkte vi med färjan tillbaka till Gränna.
När vi var tillbaka på fastlandet igen, parkerade bussen nere vid hamnen och nu hade vi fri tid att gå runt i stan och titta, men tiden kortades av lite, för vädret var inte speciellt trevligt och det såg ut att kunna bli regn när som helst. Det var ett klokt beslut, för när vi kom tillbaka till bussen började det regna.
Köpte jag några polkagrisar? Nej, jag nöjde mig med att titta.
Transporten till Oskarshamn gick bra och strax innan vi anlände dit, blev det busskaffe på en parkeringsficka. Vi kom fram till hamnen i god tid och satt i bussen och väntade en stund innan det var dags att checka in och gå ombord på färjan, där jag köpte mig en barnportion köttbullar som nattamat.
I Visby regnade och blåste det, men där väntade Claudio på mig, så att så fort jag hämtat min väska från bussen, kunde vi åka mot Klintehamn. Det var väldigt blött på vägen och jag misstänkte att det hade kommit en hel del regn under kvällen och när jag kom hem och kollade regnmätaren var det 14 mm i den.
När krukväxterna fått sig en skvätt vatten, plockade jag fram tandborsten ur necessären och borstade tänderna och sen kröp jag i säng och då var klockan halvtre. Det blev en lång Kristi Himmelsfärdsdag!
I dag gick jag faktiskt upp i vanlig tid, för jag vaknade och då var det ju ingen idé att ligga kvar i sängen. Det blåser och det är 12º nu på förmiddagen, men solen tittar fram mellan molnen då och då i alla fall.
Ett varmt tack till SPF Blåelden Slite för att jag fick åka med på er trevliga resa!
Det har regnat i natt, men när jag gick för att äta frukost var det i alla fall uppehållsväder och vi skulle ju ta oss en bit ut från Vadstena i dag också, så förhoppningen var att vädret skulle vara bättre där.
Klockan nio avgick bussen och i dag hade vi med en väldigt duktig lokalguide, som verkligen kunde sin läxa. Det första stoppet var vid fågelsjön Tåkern där vi besökte Naturum. Vi gick runt och tittade på utställningarna och vi fick se en film om fågellivet och vi tog också en promenad på prinsessan Estelle´s Sagostig. Tyvärr blev det inga bilder därifrån, för mobilen låg kvar i bussen och när jag upptäckte det, hade bussen redan kört iväg till sin parkeringsplats.
Röks kyrka
Men vid nästa stopp var den med och det var stoppet vid Rökstenen, en stor runsten på drygt 4,5 ton, som anses ha världens längsta runinskrift. Den har runor runt om och totalt 760 tecken. Runstenen är nu placerad vid Röks kyrka och står i skydd under taket till vänster i bild
Nu började det bli dags för lunch och den skulle vi äta på en golfrestaurang, Ombergs Golf Resort
Där blev vi serverade en god köttfärslimpa med svamp, rårörda lingon, sås och potatis i en vacker matsal
Nästa stopp var ett besök vid Alvastra klosterruin. Alvastra kloster var ett före detta cistercienskloster beläget i Alvastra vid Ombergs fot. Det grundades år 1143 av munkar från Frankrike och sedan fungerade klosterlivet där fram till 1530, då det upplöstes.
På ett ställe var det stora områden med pestskråp. Jag har aldrig sett sådana mängder förr. Det finns lite vid Nordergravar i Visby och även i Klinteån, men det här var verkligen imponerande.
Och solen sken och det var riktigt varmt och gott, så pass att jackorna åkte av och en del sökte sig in i skuggan, men rätt vad det var började det stänka och vi skyndade oss till bussen, som skulle köra oss tillbaka till Vadstena via en tur på Omberg. Guiden pratade om ett stopp vid en fin utsiktsplats när vi kommit upp på berget en bit….
…men vi nöjde oss med att se på utsikten genom bussfönstret.
Sen gick färden på slingriga smala bergsvägar, men som tur var är det enkelriktat där, så vi var inte så oroliga i alla fall. Nu hade vi ett stopp kvar och det var för att få dagens bussfika med avec och det serverades vid en plats som kallas Västra Väggar, eller Ättestupan på grund av att det ligger vid en brant klippa. Allt gick i alla fall väl och alla kom med bussen tillbaka till Vadstena, där det regnade och fortfarande regnar. Det var bra att paraply och regnjackan var med.
Nu väntar en sista middag här på Vadstena Folkhögskola och i morgon är det hemresedag, men inte direkt, för färjan från Oskarshamn går inte förrän 22.15, så i morgon ska vi göra ett besök på Visingsö, där vi ska få en guidning och äta lunch och så ska vi hinna med en titt på Gränna också.
Det här blir det sista inlägget från Vadstena och morgondagen får jag redovisa på fredag, när jag är hemma igen.
Nu är det dags att snygga till sig lite inför middagen.
Jag vaknade till en solig morgon, men möttes av isande vindar när jag gick för att äta frukost. Efter frukosten var det en liten paus innan vi skulle samlas för att gå till Klostermuséet, där vi fick en väldigt duktig guide, som berättade den spännande historien om klostret och alla byggnader på området och naturligtvis om Den heliga Birgitta och hennes liv och leverne. När guiden pratat färdigt fick vi gå runt och titta på en del av samlingarna.
Interiör från Klosterkyrkan
Halvelva var det förmiddagskaffe och efter det blev det en liten vilopaus innan vi fortsatte med dagens utflykt till Linköping, där vi skulle göra ett besök på Flygvapenmuséet.
Där inleddes besöket med en härlig lunch, serverad mitt bland en massa flygplan och efter lunchen fick vi en duktig guide som berättade om utvecklingen av flyget i Sverige och världen i övrigt, ”Det kalla krigets” år och kanske framför allt om den DC3:a som sköts ner 1952 och sedan bärgades 2004.
Sedan kom det ett tillägg till det ordinarie programmet. Bussen körde oss in till Linköping för ett besök i Cloettas butik där vi kunde hamstra en massa godis. Köpte jag något? Jag är en dålig shoppare, men godis kan jag inte stå emot, så det blev några påsar.
Eftermiddagens bussfika (med avec) fick vi sedan vid Bergs slussar som ligger i Göta Kanal
Vi kom tillbaka till Vadstena en halvtimme innan det var dags för kvällen gemensamma middag, som smakade utmärkt den också.
Jag har en massa bilder från dagen, men jag sparar dem till ett senare tillfälle, när jag har tittat igenom dem lite och samlat in lite bakgrundsmaterial.
Nu är det läggdags för en trött pensionär och i morgon väntar nya äventyr.
Det regnade i natt ( 5mm ) och det regnade i morse när Eva kom och hämtade mig, men inte så farligt ändå. Bussen stod och väntade på hamnen när vi kom dit, så det var bara att ställa in bagaget och gå till terminalen där vi fick våra biljetter. Efter en god frukost satt jag sedan och löste korsord och småslumrade tills vi var framme i Nynäshamn.
Första stoppet på vägen mot Vadstena blev i Stavsjö där vi fick lunchJag hade valt fisk och fick en väldigt god fiskgratäng med hummersås och grönsaker. Innan vi lämnade stället kunde man gå och i titta i butiken, som var en riktig turistfälla med massor av prylar.
Sedan gick färden vidare via Norrköping och Linköping och vi var framme i Vadstena vid halv-fyratiden. Vi fick våra nycklar och sen var det bara att leta sig fram till vart vi skulle ta vägen. Det är ett vandrarhem, så man fick börja med att bädda.
Jag bor två trappor upp i port G (huset längst ner till vänster)Lilla Acer får stå på ett nattduksbord
Nu har molen börjat lätta och på strandpromenaden längs Vättern ser jag folk som flanerar i solskenet. Hoppas att morgondagen bjuder på fint väder. Då ska vi till Sankta Birgittas Klostermuseum på förmiddagen och sedan ska vi åka till Linköping för lunch och besök på Flygvapenmuseet.
Närmast väntar en gemensam middag här i hotellmatsalen, men ännu är det ett par timmar dit. Man kanske skulle ta sig en liten promenad, för det har varit mycket stillasittande i dag.