Kategori: Klintehamn

14 juli var det Robin Nazaris tur att sommarprata och då hade jag besök av syster och svåger, så jag missade honom. Igår fick han vara mitt sällskap när jag låg i solstolen och tog igen mig efter fredagsstädningen. Det var inte så mycket sol, men det räckte mer än väl för mig.

Robin Nazari – Artisten berättar om sin uppväxt, musiken och pappan som dog i cancer.

Han var ett trevligt sällskap och berättade om sitt liv i form av sagor. Det var ett tilltalande upplägg och man fick följa honom från det han var den skötsamma fåraherden i Kroatien till den stökiga förortskillen här i Sverige. Men han hade ett mål och lyckade ta sig samman, började läsa och lära sig skriva och så småningom bli den artist han är i dag. Firad både i Sverige och utomlands. Visst ska han ha 👍.

När programmet var slut gick jag ut på en promenad. Dels ville jag röra på mig lite och så ville jag ta mig en titt på Klintehamns nya rondell, nu när trafiken släppts fram. Jag gick ut på gångvägen, som ännu inte var asfalterad, och stod där och tittade.

När jag tagit ett par kort gick jag därifrån och gick mot kiosken. När jag kommit iväg en bit mötte jag en bekant och vi stod där på trottoaren och pratade om ditten och datten och om rondellen.

Då kom det en av vägarbetarna fram till oss och frågade om det var något som var fel? Vi sa att det var det absolut inte och att vi tyckte att det var bra med en rondell i den korsningen. ”Jag såg att du fotograferade”, sa han och tillade: ” Vi kommer att asfaltera gångvägen också, vi har bara inte hunnit göra det ännu.” Sedan gick han tillbaka och jag och min bekanting stod där och tittade på varandra och undrade vad det var som hänt egentligen.

Väl hemma igen klippte jag gräset på framsidan och sedan gick jag in och kokade kaffe och satte mig med kaffekoppen framför tv:n. Efter någon timme började det mulna till så att det blev alldeles mörkt inomhus och så började det regna. Vilken tur att jag hunnit klippa gräset, men det blev bara ett par mm och efter någon timme sken solen igen och det blev en fin kväll.

Näst sista lördagen i august är det i dag och det är en kylig, mulen och blåsig lördag med bara 12-13 grader. Jag har varit ute och tömt regnmätarna på 7 mm, för det lär bli regn i dag också och ingen vet hur mycket. Här inne är det i alla fall varmt och skönt, för värmeelementen är lite ljumma. Jag ligger efter med bloggvandringen, så jag sitter kvar vid datorn en stund, sen får vi se vad jag hittar på….

Trevlig lördag!

När onsdagens frukost var avklarad och jag skrivit ett blogginlägg och bloggvandrat en stund, funderade jag på vad jag skulle roa mig med och bestämde mig för att gå ut på en promenad, för även om det var lite småkyligt och blåsigt så sken solen. Man får ju passa på och jag behöver få röra på mig.

Jag kom hem vid halvtolvtiden och då lagade jag mat och åt och sen var frågan om det var något solstolsväder, men det var det inte. Det blåste alldeles för kallt och klockan var så mycket så det var skugga på terrassen, men jag satte på radion i alla fall och lyssnade på den sommarvärd jag missade lördagen den 12 juli, då jag hade Stockholmsbesök.

Pascal Engman – Författaren om sin älskade mormor som vägrade träffa hans son och om jakten på frihet.

Han var trevlig att lyssna till, men jag gick omkring och gjorde lite av varje under tiden, så jag var inte helt koncentrerad på det han berättade. Men kärleken till hans mormor var en röd tråd genom hela programmet. Jag har läst en bok av honom, Råttkungen, hette den. Och vad tyckte jag om den? Det är fem år sedan och ett så starkt intryck gjorde den inte på mig så att jag minns den i dag.

Sen var det dags för eftermiddagskaffe och de två sista avsnitten av Hemma igen, den australiska såpan jag ser på SvtPlay just nu. Nu är säsong tre slut, men på måndag släpps den fjärde.