Så det regnade igår! Vi fick nästan 30 mm totalt. På förmiddagen satt jag vid datorn som vanligt, skrev ett blogginlägg och bloggvandrade en stund och sedan löste jag korsord och gick och vankade lite och kollade om inte regnet skulle upphöra snart och det klarnade upp fram på dagen.
Jag lagade mat och åt och efter lunchen började jag läsa den sjunde och sista boken i Denise Rydbergs serie Kontrahenterna, Vår sjunde Attaché. Jag läste ett par timmar, men sen la jag ifrån mig boken och eftersom klockan var tre tog jag mig en kopp eftermiddagskaffe. Regnet hade upphört medan jag suttit med min bok och solen var till och med framme och visade sig, så jag gick ut på en promenad i stället för att fortsätta läsningen. Jag satte kursen mot Coop och gick in och stödhandlade lite småsaker, som jag missade i tisdags och sen gick jag hem via Barkan.
I dag då?
Klockan är snart elva och jag har just kommit hem efter ett besök på vår Primärvårdspunkt. Det var dags för årskontroll av mina värden, så nu är jag mätt och vägd och blodtrycket är kollat och så långt fick jag godkänt i alla fall. Vad blod- och urinprov säger får jag veta senare.
Blodtrycket var ett sådant där man skulle vila innan det togs och då kom jag att tänka på när jag för många år sedan var hos läkaren på Vårdcentralen i Klintehamn och han ville ha ett sådant blodtryck.
Det var sent på eftermiddagen och det hade börjat mörkna lite och jag blev hänvisad till en brits i ett annat rum och där låg jag och hade det rätt gott. Jag hade ingen klocka på mig och visste inte hur länge jag legat där, men det började kännas länge. Då kom en sköterska in i rummet, tittade förvånat på mig och sa: ”Och här ligger du?” Läkaren hade glömt bort mig och satt med en annan patient! Jag vet inte hur många gånger han bad om ursäkt. Och jag får väl kanske be om ursäkt jag också, för jag har säkert berättat det här förut.😊
Trevlig torsdag!
Livet efter 80 