I dag skulle Åke ha fyllt 98 år och då vill jag ju gärna sätta blommor på hans grav, så igår eftermiddag bestämde jag mig för att ta en promenad till Coop, för det var ganska hyfsat väder, även om det kom lite yrsnö på förmiddagen. Jag tog på mig ytterkläderna och gick ut till förrådet för att hämta min rollator, men jag fick inte upp förrådsdörren. Jag ryckte och slet, men den hade tydligen frusit fast.
Jag förbannade mig själv som satt in rollatorn där när jag visste att det skulle bli kallt och gav upp efter en stund och gick in igen. Tog av mig ytterkläderna och tänkte gå in och sätta mig framför teven igen, men så ilsknade jag till. Jag tar väl bilen då!!
På med stövlar, jacka och mössa igen och ut till garaget. Där var det inget problem att få upp porten i alla fall och glad i hågen låste jag upp bilen och satte mig tillrätta. Stoppade i startnyckeln och vred om den – bilen var helt död! Den hostade inte till en gång. Alla kontrollampor lyste några sekunder och sen blev det svart igen. Jag sa några väl valda ord och så gick jag ut och stängde garageporten om eländet.
Men jag är ju envis, så innan jag gick in igen gav jag mig på förrådsdörren en gång till och nu fick jag upp den och kunde få ut min rollator så att jag kunde komma iväg till Coop. Det blev en rätt behaglig promenad och jag fick köpa den där tulpanbuketten som hör den här dagen till. Fast några rosor till graven blev det inte. Nu måste jag ha hjälp att få igång bilen och rollatorn får stå i badrummet till det blir blidväder igen.
På eftermiddagen blev jag sittande och såg jag en kinesisk film som heter Beskyddaren. Den finns på SvtPlay fram till den 25/2 och det är bloggvännen Professor Deutsch som tipsat om den. Den var verkligen fängslande. Den handlar om Chen, som blir mobbad i skolan och tar hjälp av en ung brottsling, Xiao, som blir hennes beskyddare. Visst kan den ses som ett inlägg i mobbningsdebatten, men det viktiga tycker jag var kärleken mellan de två huvudpersonerna. Så vackert beskrivet! Fast man förstår att kinesiska ungdomar lever under en väldig press, där det gäller att prestera till varje pris, för att komma någonstans. De verkar vara tävlingsinriktade till 100% och lite till.
På kvällen blev det mer lättsam underhållning med Downton Abbey, På Spåret och Jeopary innan jag gick till sängs.
I dag är det lördag och lika mulet och mörkt som igår och ett par minusgrader. Snön som kom igår har gjort att hustaken blivit vita igen, annars har den inte satt några större spår.
Trevlig lördag!
Livet efter 80 