I dag är det Magnhild som har namnsdag och jag känner bara en person med det namnet. Eller man kanske ska säga kände, för hon lever inte längre. Det är min faster Magnhild, kusin Görans mamma. Det är nog inte så konstigt att jag inte har fler bekanta med det namnet, för i Wikipedia kan man läsa att år 2012 fanns det bara 189 kvinnor i Sverige med Magnhild som tilltalsnamn. Hildegard har också namnsdag i dag, men det känner jag ingen som heter.
 |
| Från vänster: Faster Magnhild, farbror Moppe, faster Gun, farbror Nurre, mamma och jag. Bilden är klickbar |
Faster Magnhild var en stilig kvinna och en profil här i samhället. Hon jobbade på kontoret på Klinte Järnhandel så länge den fanns kvar och sedan på Westberg klädaffär och där var hon i många år, så det är åtskilliga klintebor som känner henne därifrån. En duktig sömmerska var hon också, precis som min mamma.
Det har varit ganska mulet i dag och mina planer på att åka och köpa blommor till familjegraven sköt jag på framtiden. På förmiddagen startade jag först upp tvättmaskinen och sedan satte jag igång med köksstädning i stället. Hälften av skåp och lådor är genomgångna och resten sparar jag till en annan dag. Man får inte förta sig, men det känns bra att ha kommit i gång med höststädningen.
När jag var klar med den första kökshalvan hade jag funderingar på att åka till Suderviljan i alla fall, för nu hade det börjat torka upp efter nattens regn, men då jag var på väg ut i förrådet efter jord, kom en av grannarna i fatt mig och frågade om jag inte ville komma in och dricka ”otendag” och det säger man ju inte nej till. Det finns verkligen de som är duktiga! Hon hade varit uppe tidigt i dag och bakat wienerbröd och pariservåfflor. Den där ”otendagen” blev långvarig och avslutades med nyplockade hallon.
Gott, gott!!
Livet efter 80 