Gårdagens eftermiddag i Sanda bygdegård blev en trevlig stund och tävlingen ”Vart är vi på väg” var rolig, men svår. Lika svår som det brukar vara i ”På Spåret”, med kluriga ledtrådar och frågor och en bilresa där man flög fram på vägarna i ett snöhöljt Gotland, för att hitta till de tre destinationerna det rörde sig om. När tävlingen var slut och resultaten rättats, visade det sig, att laget där jag var med inte fick något pris och jag kände mig lite skyldig till att vårt resultat inte blev bättre, för det var inte mycket jag bidrog med. Jag får skylla på att jag blev lite förvirrad, eftersom jag hörde så dåligt. Som avslutning fick vi kaffe och goda smörgåsar och en kaka att styrka oss med innan vi skiljdes åt.
När jag kommit hem åkte jag en vända till kyrkogårdarna för att hälsa på Åke och kolla läget på gravarna. Påskliljorna är ännu så vackra och penséerna har börjat ta sig, så nu är det lugnt på den fronten åtminstone till nästa vecka. Sen lär jag få ersätta påskliljorna med något annat. På kvällen roade jag mig med korsordslösning och tv-tittande. Just nu ser jag ”Six feet under” på HBO. Jag har sett en del av avsnitten förut, men det var för ca tjugo år sedan serien sändes första gången i Sverige, så det mesta känns nytt.
Det är en solig och vacker tisdagsmorgon, men det har varit kallt i natt och likadant var det natten till igår.
I fredags när jag rustade på framsidan satte jag ut fågelbadet och fyllde på med vatten och i dag skulle småfåglarna kunnat ta sig en iskana på morgonen. Ytan var helt täckt av ganska tjock is, så jag har varit ute och fyllt på med lite ljummet vatten. Våren kommer smygande långsamt i år, men det är väl inte helt fel, nu hinner vi få njuta av den i alla fall.
I dag planerar jag som vanligt för en shoppingvända till Coop, inte för att det är alldeles nödvändigt, men man måste ju passa på när det är tisdag och vädret är skapligt.
Trevlig tisdag!
Livet efter 80 