Det var en soligt och vacker söndagsmorgon när jag vaknade och även medan jag satt vid köksbordet och drack mitt morgonkaffe och det såg ut att bli en riktigt härlig söndag. Men medan jag pratade i telefon med Ann-Marie och skröt över hur fint väder vi hade i Klintehamn hände någonting, för när jag pratat färdigt med henne var solen försvunnen och nu är det alldeles grått, eller slätmulet, som någon uttryckte det.
I dag är det 80 år sedan Hansakatastrofen då Gotlandsbolagets S/S Hansa träffades av en sovjetisk torped under sin färd från Nynäshamn till Visby och 84 personer fick sätta livet till. Bara 2 överlevande hittades i en flotte. Jag var vara fyra år då det hände, så inte förrän jag blev lite äldre förstod jag vad det innebar och sedan jag kom till Stenstugu, påmindes vi alla om det varje år den 24 november.
24 november fyllde min svärfar år. Han var född 1894 och fyllde alltså 50 år samma dag som Hansa torpederades. Det var som vanligt uppvaktningar från tidig morgon, men fram på dagen började nyheten komma om att Hansa försvunnit på sin färd och oron spred sig bland de uppvaktande.
Den här 80-årsdagen av Hansakatastrofen uppmärksammas på olika sätt här på ön, bland annat med en utställning och till minne av S/S Hansa bjuder Gotlandsbolaget samtliga besökare till utställningen på Gotlands Museum på inträdet i dag mellan 11.00-16.00.
Igår var det soligt och fint hela dagen och jag ville ut och röra på mig, så jag tog en promenad till Konsum och köpte ett par påsar saffran. Det blev en riktigt behaglig tur, åtminstone på hemvägen när jag hade vinden i ryggen. När jag kom hem var det hög tid för lunch och den var lätt fixad, för i min kasse från Konsum fanns det inte bara saffran, utan också ett grillat kycklinglår och en ask potatissallad.
Medan kakan stod i ugnen satt jag vid köksbordet och löste Peters Kluriga kryss, det lär jag nog ha jobb med ett tag. När jag tagit ut kakan och den fått svalna av lite gjorde jag mig en kopp kaffe och provsmakade den. Den fick godkänt!
Nu är det inte bara mulet och grått, för nu regnar det också och mina funderingar på att ta bilen och köra upp till Fröjel kyrkogård och tända ett ljus för svärfar Adolf på hans 130-årsdag, kom av sig. I dag blir det helt klart en innedag.
Trevlig söndag!
Livet efter 80 