I dag är det dags att Hoppa på tåget igen, men dagens ord är Fiska och fiske har jag aldrig ägnat mig åt. Den enda gången jag aktivt varit med och fiskat var sommaren 1959 när jag jobbade på Stora Karlsö, då var vi från personalen ofta ute med roddbåt på kvällarna och pilkade palltorsk.
*Palltorsken är lite speciell, för den håller till nära kusten intill pallkanten (en brant stupande undervattensklint). De var stora och vackra, nästan svarta och alldeles släta. Skinnet såg nästan ut som siden och det var gott om dem. Det var bara att dra upp så många som kokerskan ville ha till lunch dagen efter.
Det blir ingen bild från vårt fiskande, för på den tiden fanns ju inte mobilen och att ta med en kamera, för att fotografera något så enkelt som en fisketur, var det nog ingen av oss som tänkte på. Så det blir bara blommor i bloggen i dag också.
Igår eftermiddag gick jag ut på en Klinterunda och då tog jag några bilder här från Odvalds på min väg genom området. Det var inte så mycket sol och det var nog tur, för det var väldigt varmt i alla fall.
På hemvägen slank jag in på Konsum och köpte mig ett wienerbröd till kaffet. När jag kom hem var det nästan mulet, så med gott samvete satte jag mig framför tv:n med min kaffekopp och wienerbrödet och sedan fick jag ett besök av Eva en stund.
Trevlig lördag!
*Uppdatering 2024-06-02:
Jag har fått lite frågor på vad den där palltorsken är för någonting och i SAOB hittade jag detta: (1 c) -TORSK. [sv. dial. palltorsk] (bygdemålsfärgat i vissa trakter) jfr bärg-torsk. Palltorsken, hvilken håller sig på grundt vatten öfver flata stenhällar, som tvert afbrytas, så att djupet hastigt vidtar vid en brant. UpprFiskaren 37 (1847). Cederström Fiskodl. 264 (1857). —
Livet efter 80 