Det blåser något rent förfärligt i byarna och jag vill inte gå ut! I dag struntar jag i kubben och stannar hemma, men på förmiddagen var jag ute på en tur med bilen Jag åkte först till Klinte kyrkogård för att kolla familjegraven och växterna i lådan såg riktigt bra ut.
Mindre bra var att ett stort träd norr om kyrkan blåst ner i natt. Det hade brustit på ett par tre meter höjd och nu höll man på att röja upp efter den enorma kronan. Ännu visst man inte om några gravvårdar blivit förstörda.
Sedan åkte jag till Fröjel och läget på Levanders gravar var under kontroll. Nu var frågan om jag skulle åka hem heller fortsätta till Gahms, eller kanske rentav Hemse? Jag ville få tag i något att plantera i lådor och krukor som står tomma nu sedan jag rensat bort penséerna. Jag har varit och kollat på Suderviljan, men nej…..
Jag fortsatte till Hemse, men inte heller där hittade jag någonting. Granngården var nästan helt tom på växter, så jag körde mot Klinte igen, men via Lojsta och Hejde, för i Lojsta ligger Kvie Trädgård, som drivs av ett äldre par och där fanns det både det ena och det andra.
När jag kom hem var det hög tid för lunch och när jag ätit satte jag mig här vid datorn. Medan plantorna står och sörplar i sig vatten, sitter jag och lyssnar på Staffan Westerberg som berättar om hur ett teaterliv bland pannkakor, strumpor och dockor plötsligt förändras när hälsan sviktar. Nu innebär hans tillvaro en evig väntan. Han väntar på posten, på maten, på hemtjänsten, men verkar ändå inte alltför nedslagen trots att han är rullstolsbunden. Som 89-åring har han ett långt liv att se tillbaka på och det måste ha varit svårt att sålla bland alla minnen. Givetvis måste han få 👍 och för musiken borde han få ett helt gäng 👍, för han var den första sommarpratare vars låtval passade mig perfekt och dessutom presenterade han själv musiken och det tycker jag är sympatiskt.
Livet efter 80 