Fem en fredag v 51 – Nu är det jul igen

Jag kom upp sent i dag, för igår kväll var jag hos en granne på julkaffe. Det var en väldigt trevlig och välsmakande kväll med glögg och tillbehör till den och sedan kaffe och goda bakverk och ett fat med knäck och ischoklad som avslutning. Det blev ganska sent, men jag satte ändå på tv:n när jag kom hem och satte mig för att koppla av en stund innan jag skulle gå till sängs, men jag började känna mig nervös och konstig och förstod att det var en flimmerattack på gång. Jag gick och tog en extra tablett, men det hjälpte inte.

När klockan var tolv gick jag ändå och la mig och lyckades konstigt nog somna, men sov bara ett par timmar och vaknade svettig och orolig. Jag gick upp en vända, men gick till sängs igen och somnade om och även om jag drömde en massa konstiga saker, så sov jag ändå tills mobilen pep till när klockan var halvåtta. Då var det stilla och lugnt i bröstet igen och jag låg kvar en timme och bara njöt av friden.

Jag köpte mig en amaryllis och några hyacinter igår i Hemse

I dag är allt ok igen och jag har just kommit hem efter att ha varit ute på en promenad i skogen. Nu tänkte jag egentligen fredagsstäda, men man ser ju inte lorten i mörkret, så jag satsar på att det blir ljusare i morgon. Tvättmaskinen är i alla fall igång, så lite nytta gör jag trots allt.

Dagens tema i  Fem en fredag som elisamatilda valt den här veckan är Nu är det jul igen. Fler som grubblat över de här frågorna hittar du bland kommentarerna i elisamatildas inlägg.

1. Vilket är ditt tidigaste julminne?
Jag har över huvud taget inte så många tidiga minnen och det jag tror mig komma ihåg, är nog sådant som mamma har berättat, men julgranen har en särskild plats i mitt hjärta, för jag kommer ihåg hur fantastiskt det var när man kom ner på julaftons morgon och den stod där nyklädd och fin.

2. Hur firade du jul som barn?
Vi firade gemensam jul med de av mina fastrar och farbröder som bodde i Klintehamn. På julafton var vi hemma hos faster Magnhild och farbror Moppe och där fanns även kusin Göran och hans mormor Hildur och så faster Nanny och farbror Knut.
På juldagen var de hemma hos oss och mamma bjöd på inkokt lax och annandagen firades hos faster Nanny och farbror Knut. Det var riktiga släktkalas!
På nyårsafton var vi alltid hos faster Magnhild och farbror Moppe och han smällde av fyrverkerier som, åtminstone en gång, spräckte fönsterrutor hos en del grannar och även en och annan ruta i Donnerska huset sprack.

3. Vad är ett måste på julbordet? 
Skinkan är kungen på julbordet och den åtföljs av sillsalladen Vi äter alltså sillsallad till skinkan och det har förvånat många, men jag tror att vi har omvänt en del tvivlare. Sen är det sillen förstås! Skinka och sillsallad, det är allt man behöver egentligen. Prinskorv, köttbullar, olika laxar och jansson äter man ju året runt.

4. Har du någon tradition kopplat till att klä granen?  
Klä granen och all annan julpyntning ska enligt våra traditioner ske dagen före julafton. Inga juldukar, pinglor och tomtar fick plockas fram innan dess. Nu har det ändrats och nu har jag ingen riktigt gran, utan bara en liten bordsgran i plast och den är redan på plats och julbocken och tomten också..

5. Vad gör du med de julkort du får? 
Alla julkort sparas årsvis i plastpåsar och förvaras i en låda. Jag hade massor när vi flyttade och då kastade jag alla gamla kort, men nu har jag börjat på ny kula igen.

Trevlig fredag!

I dag blev det aldrig ljust

Vi närmar oss vintersolståndet och i morgon infaller årets kortaste dag, men det kunde lika gärna varit i dag, för den här torsdagen har det varit ovanligt mörkt och dystert och det blev aldrig något riktigt dagsljus. Blidväder är det och nu är det mesta av snön vi fick förra helgen borta och gräset lyser grönt igen.

Julkorten droppar in dagligen nu och ännu en postdag är det kvar innan julafton.

I dag har jag bland annat lagt in julsillen, så nu får den ligga och dra sig några dagar och blir förhoppningsvis så god som julsillen ska vara. Efter lunch tog jag en tur till Hemse för att handla lite glögg och vin till helgen och så hade jag förhoppningar om att det skulle gå att få tag i lax där, men det gjorde det inte. Varken fiskaffären, Högbyhallen eller Coop hade någon. Nu står hoppet till att Konsum i Klinte får in färsk lax nu i slutet på veckan. Annars får jag ta till plan B!

 

Jag hittade den här videon på facebook, men alla har ju inte det, så jag hämtade hem de från Youtube för att kunna dela med mig av den här i bloggen också. Jag tycker att den är helt fantastisk. Tala om Linus på linjen. Sätt på ljudet! Det dyker upp en och annan reklambanner, men den är det bara att klicka bort.

 Trevlig torsdag!

Tisdag o onsdag före jul

Det är en gråmulen onsdag med någon enstaka plusgrad och snön som ännu ligger kvar på träden smälter bort mer och mer. Dripp, dripp, dropp!

Hoppas att den här fina snögubben klarar angreppet av gumman Tö och får stå kvar till julafton, men jag tror inte att det är mycket hopp för den.

Igår var jag på Kupan och jobbade som vanligt på tisdagarna och den här veckan har vi 50% rabatt på alla julsaker, inklusive julgardiner och juldukar. Jag tyckte att vi hade så hemskt mycket julpynt när vi började plocka fram det, men nu är det inte mycket kvar faktiskt. Det var hur som helst en trevlig eftermiddag och vi var nöjda med dagskassan.

På hemvägen var jag inne på Konsum och handlade, för det är ständigt något som är slut. Jag tycker att jag antecknar efterhand som förråden sinar, men igår morse fanns det inga toarullar kvar när jag skulle fylla på i hållaren och inte hushållspapper heller och dessutom tog jag fram den sista förpackningen pappersnäsdukar.

När jag äntligen kom hem var klockan nästan fem och när jag plockat reda på det jag handlat,  hamnade jag framför tv:n för att få se tisdagens avsnitt av Hemma igen. Den serien har jag verkligen fastnat för.

En rolig del av julstöket är avklarad, men inte riktigt, för ännu saknas etiketterna

När barnen var små samlade jag de inslagna paketet i salsfarstun, efterhand som jag köpte dem och för att barnen inte skulle veta vem som skulle få vilket paket, satte jag inte på adressetiketterna förrän sent på kvällen före julafton då de gått och lagt sig. Bosse påstår dock, att han varit expert på att pilla upp paketen långt innan jag satte etiketter på dem och kolla innehållet, utan att jag märkte det. Om han nu verkligen gjorde det, så var han skicklig, för jag  upptäckte det aldrig.

Nu är det ingen nyfiken liten sork eller tös som pillar upp snören och tejp och undersöker julklapparna och nog saknar man den tiden. Det var en jobbig, men mycket tillfredsställande och rolig tid i livet som jag verkligen saknar.

Mammas tomte, lite sliten, sprucken och skamfilad, men ack så kär, är givetvis framplockad i år också.

Trevlig onsdag!

Tredje advent – Julbord och vinterns första snö

Det fortsatte att snöa igår, så någon promenad ut till Warfsholmen blev det inte, men jag slapp ta ut bilen, för Bosse och Carina kom och hämtade mig. Jag hade mejlat till Warfsholm och bett dem att ordna en bra plats till oss med tanke på att Carina sitter i rullstol och det hade de gjort och vi fick verkligen bra service av den trevliga och omtänksamma personalen. Matsalen var så vackert juldekorerad och en brasa sprakade hemtrevligt och maten på  julbordet smakade mycket gott. Det blev en riktigt trevlig eftermiddag!

Strax efter fyra var jag hemma igen och då hade det snöat en hel del och det verkar ha fortsatt i natt också, för i morse var det riktig mycket snö.

Måndag morgon kl 7
Vinterns första snöskottning är avklarad

På förmiddagen i dag kommer vår ordförande i SPF hit. Det är lite vi ska gå igenom och sedan ska jag nog ta och plocka fram resten av julpyntet.

Trevlig måndag!

Luciakvällen i Visby

Jag hade en väldigt trevlig eftermiddag och kväll igår i Visby. Jag tog en buss som gick ganska tidigt och började med att julhandla på Östercentrum innan det var dags att gå till Ann-Marie. Det var lugnt i affärerna och jag var ganska snart färdig med det jag skulle ha tag i. Vi ska inte ha så mycket julklappar och köper inte till alla,  utan bara familjevis. Men jag har fått tillstånd att köpa så mycket jag vill. Vad de nu menar med det?

Det var lite grått och det regnade en aning, men det var milt i luften, precis stilla och halkfritt,  det är man tacksam för.

Österport
Naturligtvis gick jag in på Siesta och åt min favoritbakelse. Den här innehöll två stora jordgubbsbitar, två vindruvor, en skiva kiwi och två bitar ananas och så en god gelé över hela härligheten.. 
Sedan gick jag till Irisdahls blomsterhandel och köpte en blomma till Ann-Marie. Man vill ju inte komma tomhänt.

Hos Ann-Marie samlades hennes vänner, både med och utan hundar och vi fick njuta av en väldigt god risgrynsgröt och skinksmörgåsar och senare blev det kaffe med lussebullarr och kakor. De andra gick så småningom hem, men jag satt kvar en liten stund till och sedan följde Ann-Marie och Baxter mig till bussen.

Kommunikationerna mellan Visby och Klintehamn är verkligen bra. Den buss jag åkte hem med  gick 21.45 och om jag velat hade jag kunnat åka ändå hem till Odvalds, men jag kom på att jag ju kunde passa på att få hem bilen från Preem, för de hade ringt från verkstaden och sagt att den var färdig. Så när vi kom till Klintehamn bad jag chauffören stanna vid macken och det var han bussig och gjorde. Där stod Golfen, nyservad och fin och väntade på mig.  Eller fin och fin, den var ju lika lortig som när jag lämnade in den förstås, för någon biltvätt ingick inte i servicen.

Nu ska jag åka dit och betala kalaset – vanlig service inklusive kamremsbyte.  Det är inte billigt att ha bil!

Tack Ann-Marie!

Luciadagen

Ute singlar några lätta snöflingor i luften och det ser ganska kylslaget ut, men solen bryter igenom molnen då och då. Jag har tittat på Luciamorgon på tv, druckit kaffe och ätit en lussekatt, i stället för den sedvanliga smörgåsen. Nu ska jag gå i badrummet och se om jag kan snygga till mig lite, för i eftermiddag ska jag ta bussen till Visby. Jag är bjuden till  Ann-Marie o Baxter på julgröt och skinksmögås i kväll och tänkte passa på att fixa lite jullklappar innan jag ska till dit.

Någon Lucia fick jag aldrig vara när jag var barn, för jag var liten till växten och mörkhårig, så jag passade inte alls in i den rollen, men jag sjöng bra, så jag har varit med i många Luciatåg. Känner du till legenden om Lucia, om inte, så kommer den här:

Lucia – legend och historia
Lucia anses ha varit en historisk person och datumen för hennes födsel år 283 och hennes död år 303 är sannolika.
I Luciatraditionen ingår många element som smält samman till en helhet. Hon är blandning av både Sankt Nikolaus, julbocken, Jesusbarnet och Lucifer, menar traditionsforskarna.Legender och berättelser om Lucia går tillbaka till antiken och staden Syrakusa år 283 efter Kristus. Då föddes Lucia i en adlig och välbärgad familj. Fadern var av romerskt ursprung men dog tidigt och Lucia uppfostrades av sin mor Euthycia. Moderns namn antyder att hon hade grekiskt påbrå. Lucia ville helst av allt förbli jungfru och leva ett helgat liv i Guds tjänst. Modern Euthycia hade lidit av en svår sjukdom i många år och hon blev övertalad att företa en pilgrimsfärd till Catania där helgonet Agatas grav fanns. Pilgrimsfärden och besöket vid den helige Agatas grav botade henne. I glädjen över att ha blivit botad gick Euthycia med på Lucias önskan om att skänka all egendom till de fattiga.

Fästmannen hämnades
Enligt tidens sed hade Lucia blivit bortlovad som fästmö. Den blivande fästmannen kände sig lurad på den hemgift han hade väntat sig. Han insåg nu att Lucia var kristen. Det här var under den tid då den romerska kejsaren Diolectanius förföljde de kristna. Fästmannen angav Lucia som kristen för myndigheterna. Enligt legenden stack Lucia då ut sina ögon eftersom hon tänkte att det var hennes vackra ögon som fått fästmannen att intressera sig för henne. För sin trohets skull belönade Gud Lucia genom att genast ge henne tillbaka ögonen.

Lucia prövas
För att pröva om Lucia var kristen anmodades hon nu av prefekten i Syrakusa att offra till de romerska gudarna. På det svarade Lucia att: ”Ett rent offer till Gud är att besöka änkorna, de föräldralösa och pilgrimerna som behöver hjälp, och det är redan tre år sedan jag gav ett sådant offer till Jesus Kristus genom att dela ut all min egendom”. Prefekten beslöt att straffa Lucia genom att skicka henne till en bordell men hon vägrade blankt. Då tände man en eld runt henne, men elden rörde inte henne. Till slut kallade man fram bödeln som stack en dolk i hennes sida. Det påstås att det var fästmannen som fungerade bödel. Efter sin död år 303 blev Lucia snart ett av den katolska kristenhetens största helgon. På den tiden var vi i Norden ännu hedningar. När Norden kristnades på 1000-talet kom Lucia till oss som ett av många katolska helgon.

Den längsta natten
Seder är långlivade och det hedniska firandet av årets längsta natt satt djupt i folksjälen. Natten mellan den 12 och 13 december upplevde man traditionellt som den längsta och det hör ihop med den tidigare julianska kalendern. Den långa mörka natten var full av all slags troll och annan ondska som till exempel Lucifer. Härifrån var inte steget långt till Lucia. Det var också denna natt som julefastan inleddes och därför gällde det att proppa i sig så mycket man kunde just innan. Man festade och söp. Ännu för hundrafemtio år sedan var det bara i Västsverige som man brydde sig om Lucia. År 1927 skapade Stockholms Dagblad det första offentliga Luciatåget, en helt ny sedvänja.

Luciasången
Den italienska versionen är ingen luciasång som vi tänker oss den, utan en folkvisa från Neapel, sjungen av en neapolitansk fiskare och Santa Lucia är en stadsdel i Neapel. Melodin är det enda som överensstämmer mellan den italienska och svensk versionen. Här sjunger Elvis en vers av ”Sul mare luccica”. Jag har haft en så fin inspelning med Caruso, men den är inte tillgänglig längre.

Sul mare luccica
l’astro d’argento.
Placida è l’onda;
prospero è il vento.
Venite all’agile
Barchetta mia!
Santa Lucia, Santa Lucia

Ha en fin Luciadag!

Juldukarna är strukna

Det blev ingen Fridolfpromenad i dag, för man har ordnat så att han kan få springa ut på gården som vanligt. Jag kommer nog att hämta upp honom då och då i alla fall, men i dag väntade jag ett besök på förmiddagen, så det passade bra att inte behöva tänka på Lille Fridolf. I och för sig har det varit rätt vackert väder, åtminstone en stund på förmiddagen då det var riktigt ljust, men nu är det grått och det regnar.

Jag fattar inte vart personen som skulle komma hit har tagit vägen, för hon har inte dykt upp och när jag väntat ett tag, tog jag fram juldukarna och strök dem. Nu ligger de fint utbredda på strykbrädan i väntan på att jag ska lägga på dem.

Och så skramlade det till i brevinkastet och de första julkorten ramlade ner på dörrmattan.
Tack Klinte församling och Anita!

I morgon ska jag posta mina 💕