När jag var och handlade i tisdags köpte jag ett kålhuvud och en förpackning köttfärs och igår förmiddag gjorde jag kålpudding efter ett nytt recept. Jag har alltid brukat ha risgrynsgröt i färsen, men enligt det här receptet skulle man inte ha det. Blev det gott?
Fast visst var den ätbar, men den med risgrynsgröt blir bra mycket saftigare och godare. Det här gör jag aldrig om!
Vi hade ett strålande vackert väder igår med behaglig temperatur runt 20º, så givetvis la jag mig i solstolen och lyssnade på onsdagens sommarvärd, Mikael Wiehe, när jag ätit en portion av den misslyckade puddingen och han var i alla fall ingen miss.
Mikael Wiehe – Artisten om att ha ägnat de senaste sextiofem åren av sitt liv åt att kombinera musik och politik.
Jag vet inte vad det berodde på, men hans mjuka, vackra och intensiva röst rörde mig till tårar flera gånger under programmet. Jag fick ta av mig glasögonen och ha en näsduk i beredskap när han berättade om vänskapen med Björn Afzelius och vid några andra tillfällen också. Och meddelandet att han fått alzheimers och tacket till lyssnare och publik fick också några tårar att trilla.
Jag lyssnade med förkortad musik, trots att jag visste att hans skulle spela enbart egen låtar, men musik låter inte vackert via mina hörapparater. Han skulle kunna få hur många 👍 som helst både för pratet och musiken 👍 och jag tror att jag utnämner honom till 2025 års bästa värd i Sommar i P1 👍 även om det ännu återstår fyra stycken, för jag tror inte att någon av dem platsar i toppen.
I dag är det torsdag och vädret är en kopia av gårdagens. Jag har inget speciellt inbokat i dag heller, men känner att jag borde ta en vända till kyrkogårdarna och kolla att inte vattnet i blomlådorna tagit slut, så att blommorna vissnat. Få se om jag kommer iväg…..
Trevlig torsdag!
Livet efter 80 