Nu harelisamatilda piggnat till efter förra veckans sjukledighet och i dag vill hon veta vad vi gör för att må bra.
1.När var du senast sjuk? Det minns jag inte ens, för besväret jag hade med det ena ögat för ett tag sedan, kan väl knappast räknas som sjukdom. Eller? 2.Vad har du alltid hemma när du är sjuk? För säkerhets skull ser jag till att jag alltid har en aska alvedon i badrumsskåpet. 3.Tror du man kan boosta sitt immunförsvar? Jag tror att det hjälper om man försöker leva ett sunt liv, undviker stress, äter en allsidig kost och ser till att man får frisk luft och lagom med motion. 4.På vilket sätt får du bäst återhämtning? Genom vila och avkoppling.
5.Finns det någon huskur som faktiskt fungerar? Det fins det säkert, men ingenting som jag praktiserar.
När gårdagens lunch var avklarad bestämde jag mig för att ta en promenad ner på samhället och när jag kom ut och skulle låsa till ytterdörren, fick jag se att det satt ett paket inkilat i brevinkastet. Jag lyckades få loss det utan att skada det och blev väldigt glad när jag fick se vad det var – en ask Noblesse chokladhjärtan från Eva o Tommy på Åland. Så roligt att de tänkte på mig även till den här Kerlaiksdagen. Tack så mycket!
Nu kan jag välja mellan choklad- och gelehjärtanNär jag kom ner till Konsum gick jag in och köpte en bukett tulpaner till Åke. Grattis på Kerlaiksdagen!
På hemvägen yrde några snöflingor i luften, men mer blev det inte då i alla fall och när jag kommit hem var det till och med solsken några minuter innan det mulnade igen.
Fast när jag vaknade i morse var det misstänkt ljust och det berodde inte bara på att solen tittade fram mellan molnen, det har kommit ett tunt lager snö i natt också och på helagotland.se varnar man för halka i dag.
Just i dag, på Kerlaiksdagen, släpper Netflix filmen ”Kärlek fårever”, med bland annat Babben Larsson och Claes Malmberg i några av rollerna och jag planerar att se den i eftermiddag.
Det har varit diskussion i pressen om Claes Malmbergs gotländska dialekt, men enligt det här lilla smakprovet tycker jag att han är helt ok. Jag har hört sämre exempel på när fastlänningar försöker prata gotländska.
Det är känsligt det där med dialekter. Min mamma var från Stockholm och pappa, som bott och arbetat där en tid, pratade vårdad gotländska, så vi barn blev väl lite ”fintaliga” och det blev man retad för i skolan ibland. ”Jaha, du har varit ute på hamnpiren”, kunde retstickorna dra till med.
Livet efter 80 