17 augusti, 2024 – Livet efter 80

EFS

Det första kapellet jag passerade ligger på Donnersgatan och numera har konstnären Anna-Stina Purk utställningar av sina alster där. Om inte jag minns fel var det Evangeliska Fosterlandsstiftelsen som ägde det. De hade en pastor som hette Vaksam och hans son Einar, var min klasskamrat och jag tycker mig känna igen honom på det gamla klassfotot. Det är nog han som sitter bredvid fröken, men jag är inte helt säker.

Baptistkapellet

Baptistkapellet i Skolkvior har en speciell plats i min hjärta, för här gick jag i skolan mina första två skolår. Och sedan när jag blev gift med Åke blev det flera besök där, för mina svärföräldrar var baptister, så i baptistkapellet har våra tre barn gått i söndagsskola. I dag är även det här kapellet privatbostad.

Metodistkapellet

Det här är en arkivbild från mars 2024, så hit gick jag inte i dag.

På Norra Kustvägen ligger det som idag kalla Hamnkyrkan, men det var från början ett metodistkapell efter ritningar från 1897 och Svenska kyrkan tog över det 1980. Det är det enda av de gamla kapellen i Klintehamn som har någon annan funktion än privatbostad. Här gick jag och mina syskon och kusin Göran i söndagsskola ibland, åtminstone när det närmade sig julfester och andra trevligheter.

Det var ganska mulet när jag var ute på min runda, men nu skiner solen så vackert igen och det är hög tid för mig att fixa till lite lunch.

Trevlig fortsättning på dagen!

När gårdagen städning var avklarad var det dags för lunch och sedan parkerade jag i solstolen för att lyssna på Sommar i P1. Det var rätt mulet hela dagen, men varmt och gott och på uteplatsen fick jag lä för de ganska friska vindarna.

Gräsmatten skulle nog inte tacka nej till en livgivande regnskur

Niklas Natt och Dag – Författaren om den långa och krokiga vägen till att bli utgiven.

Han inledde med att raljera lite kring sitt namn. Han tillhör Sveriges äldsta ätt, men namnet har ställt till en hel del elände för honom, allt från mobbning i skolan till krångel med myndigheter och konstiga varianter att skriva det. Han berätta att han en gång skulle boka ett hotellrum till sin far, som heter Bo i förnamn. Det tog ett tag att reda ut för receptionisten, som frågade efter namnet och fick till svar: ”Bo Natt och Dag”. Ett svar som hen upplevde som en fråga.

Större delen av programmet pratade Niklas dock om sitt författarskap och berättade att det tog många år innan han fick sin första bok i Bellman Noire-trilogin utgiven. Han var lättsam och trevlig att höra på och jag lyssnade med förkortad musik, men ångrade mig nästan, för han spelade många trevliga låtar och sammantaget får han absolut 👍.

När programmet var slut läste jag några kapitel i min bok och senare på eftermiddagen gick jag ut med vattenkannan, för att ge tomater och pellisar en extra skvätt och då upptäckte jag att det börjat regna lite lätt, men det blev inte så mycket av det. Knappt 1 mm.

I dag är det en mulen lördagsmorgon, men det ser ut som om det ska klarna upp under dagen. Jag hoppar jag över årets näst sista Sommar i P1 och satsar på morgondagens final med Suzanne Osten i stället. Marcus och Martinus intresserar mig helt enkelt inte. Och jag hoppar över Åkes lördagsutmaning Hoppa på tåget också, om inte inspirationen rinner till under dagen.

Trevlig lördag!