I dag ska vi fira Pinnsveinsdagen tycker Allnakku: En igelkott heter inte bara pinnsvein på gutamål, utan också pinngys, pinngyså eller pinngyse och pinnso, och den är Gotlands landskapsdjur. Den lever oftast i närheten av folk och har kanske kommit hit med människorna.
Det är så tråkigt att de blir mer och mer sällsynta och de sista åren har jag inte sett några alls. Trafiken är säkert en faktor som bidragit till att stammen decimerats, men numera ser man inte ens några överkörda igelkottar och det gjorde man ständigt förr i tiden. Igelkottarna tillhör numera en av de rödlistade arterna i vår natur, men 2019 hade jag i alla fall två stycken på besök på min gräsmatta, som gjorde vad de kunde, för att utöka antalet. Sedan dess tror jag inte att jag har sett någon här.
Det är en varm och solig torsdag och jag ska ta en vända upp på kyrkogården i Fröjel, för att kolla om det behövs någon åtgärd på gravarna där. Det går åt mycket vatten nu när det är så torrt och varmt. Här drog jag upp slangen igår och vattnade rabatterna. Någon gång ska det väl komma regn och man vill ju försöka hålla liv i växtligheten så länge det går.
Trevlig torsdag!
Livet efter 80 