Vädret : 
17º blåsigt, en varm och skön söndag.
Gjort fm: Löste ett korsord, satt ute och läste i Vår sjätte attaché av Denise Rudberg, rensade bort en del vallmoblad i rabatten.
Lunch: Fläskpannkaka med lingonsylt.
Gjort em: Låg i solstolen och lyssnade på Sommar i P1, sen gick jag ut på en Klinterunda. Jag måste försöka muntra upp mig på något sätt.
Skådespelaren Klas Eriksson var jag väldigt tveksam till, men principen är ju att alla, som jag har möjlighet att lyssna på, ska få en chans. Han skulle tala om förlusten av sin dotter och om vägen tillbaka till livet och det lät ju inte speciellt muntert. Fast han kanske kunde överraska, precis som Linnea gjorde igår?
Nej, han överraskade inte! Programmet var hur sorgligt som helst och det räckte inte med att vi fick vara med vid hans dotters dödfödsel, utan jämsides med den sorgliga berättelsen, fick vi ta del av när hans mamma låg på sin dödsbädd och han, som då var en liten rädd pojke, stod gömd bakom en gardin. Ska verkligen Sommar i P1 vara så här hjärtskärande?
Livet efter 80 