Nu är det klippt

Det var mulet i morse när jag vaknade vid 7-tiden. Jag låg och kände efter ett tag om jag mådde bra efter gårdagens spruta och allt verkade vara ok, så efter att ha mojat mig en stund gick jag upp. Efterhand skingrades molnen, det blev större och större blåa gluggar och solen började lysa, så när jag fått i mig morgonkaffet och löst sudokut och Lyckokvadraten bestämde jag mig för att putsa av vardagsrumsfönstren på utsidan, men först skulle jag sy i en knapp i den tröja jag hade igår på vårdcentralen, för när jag skulle knäppa upp den lossnade en knapp.

När jag satt där vid köksbordet och sydde kom jag att tänka på att det var pappa som lärde mig sy i knappar och det trots att mamma var sömmerska. Han var väldigt noga och under knappen fick man lägga en tändsticka och sy runt den, sedan fick man pilla bort tändstickan och sno sytråden många varv under knappen, så att det bildades en hals, som gjorde att det blev lätt att knäppa. Tyvärr pappa – jag gör inte så längre!

Sedan var det dags för fönsterputsningen och jag har det ju så bra att det räcker med en liten pall, så når jag att putsa utifrån. Det var riktigt skönt ute och när fönstren var färdiga kom jag att tänka på mina lökkrukor som övervintrat i förrådet, så då körde jag ut dem och satte dem på sin plats.

Min lilla japanska dvärgpil, Hakuro Nishiki, borde ju klippas också! Det brukar jag göra i slutet av februari början av mars, så jag gick in och hämtade sekatören och gick loss på trädet. Hoppas att jag inte har varit för hård mot det, men jag gjorde som jag brukar och det har fungerat bra varje år hitintills i alla fall. Två vändor till behållaren för växtavfall blev det, men nu är jag klar i alla fall och det börjar bli dags för lunch.

Dagens ordspråk:
Varav hjärtat är fullt, därom talar munnen.

Trevlig onsdag!

Ukraina, Duvbo och Frågor

I morse var gräsmattorna vita, men det blåser, det är tre plusgrader och solen skiner, så nu börjar de så sakteliga grönska igen.

Det har inte blivit mycket nytta gjort på förmiddagen, för jag har för en gångs skull sett på teve på förmiddagen, något jag normalt aldrig gör, men i dag ville jag följa nyhetssändningarna.

Jag ska inte orda mer om det som händer i Ukraina, för det får vi nog av i andra medier, men det är många här på Gotland som tänker på sina släktingar i Gammalsvenskby just nu.

Förra våren byggde några duvor det här boet i björken utanför mitt sovrumsfönster, men av någon anledning försvann de efter ett tag och det blev inga duvungar. De byggde dock ett stadigt bo, för trots all blåst under året är det fortfarande kvar och ser oskadat ut. Det ska bli spännande att se om duvorna kommer tillbaka i år.

Och här kommer mina svar på elisamatildas fredagsfrågor:

1. Vad är en bra present att ge bort? Det man själv skulle vilja ha.

2. Vad är en dålig present att få? Det kan vara knepigt om man får inredningsdetaljer som inte alls stämmer överens med det man själv tycker om.

3. Vad står just nu på din önskelista? Ingenting speciellt.

4. Har du någon gång bytt en present du fått? Bara om en storlek inte passat.

5. Vad tycker du särskilt mycket om att få? Sådant som jag inte alls förväntat mig.

Dagens ordspråk:
Det goda säger man och gör inte, det onda gör man och säger inte.

Trevlig fredag!

Snåikastninggsdagen

Det är söndagsmorgon och jag låg lite extra länge, så jag kom inte upp förrän vid halvnio-tiden, men nu har jag fick i mig morgonkaffet och tänker gå ut på en söndagspromenad. Det är lite mulet och en plusgrad, men det blåser inte i alla fall.

Jag kollade vad Allnakku har för temadag den här söndagen och där står det att det är snåikastninggsdagen:

Efter ett yrväder följer snöskottningen, snåikastninggi. Arbetet är tungt och slitsamt och mest lämpat för maskiner, om det går att komma fram med dem.

Åkes sista snåikastning 15 januari 2012. Om det berodde på snöskottningen eller inte är oklart, men dagen efter fick han den stroke som ändade hans liv.

Just nu är min uppfart helt snöfri, så något behov av en snöskottare finns inte för tillfället. Det blev halt efter det senaste tunna snötäcket, men det fixade jag till med hjälp av lite tösalt.

Dagens ordspråk:
Ekonomi är konsten att använda sina pengar på ett sådant sätt att man inte får minsta glädje av dem.

Trevlig söndag!

Det var ju tur….

….att jag var ute och räfsade bort en massa torra löv på baksidan igår, för i dag går det inte att göra det. Själv har jag inga träd med stora blad, men med vinden får jag ändå in en hel massa i rabatterna och på gräsmattan. Nu, när det har blåst, har luften varit full av stora bruna löv som farit omkring i byarna och inte bara gräsmattan och rabatterna, utan också stenläggningen på uteplatsen har varit full av dem. Igår fick krattan och sopkvasten jobba och jag fick jag ihop två stora högar, som jag bar bort till containern för trädgårdsavfall.

Det blåst hemskt i natt och det blåser hårt fortfarande, så Destination Gotland har ställt in alla färjeturer mellan Gotland och fastlandet i dag och även Fåröfärjan är inställd, så vi är helt isolerade här på ön. Som vanligt rapporterar också helagotland.se om trafikproblem med nedfallna träd och i morse kom det sms från GEAB om att det var strömlöst i Klinte, Fröjel och Eksta, något som jag inte märkt något av. Vi har ett par grader kallt och snön virvlar runt i blåsten, så det går nästan inte att avgöra om den kommer uppifrån eller nerifrån.

Det var problem att se ut genom köksfönstret i morse.

I dag får man hålla sig inomhus. Jag har kokat en omgång jordgubbssylt, för jag tog det sista i syltburken häromdagen när jag åt pannkakor och tvättmaskinen snurrar för fullt och det är snart dags att hänga upp tvätten.

Sen kan man ju roa sig med att se på tv. Just nu har jag fastnat i en turkisk serie, Kördügüm heter den och den är som turkiska serier brukar vara; stor dramatik och mycket känslor, kärlek, svek, vänskap och sorg. 

Dagens ordspråk: När alla tänker lika, tänker ingen särskilt mycket.

Trevlig torsdag!

Selfie nr 3

Solen skiner så vackert i dag, det är någon enstaka plusgrad och det blåser inte så farligt i dag heller, så jag tror jag ska ta mig en promenad i skogen om en stund.

För tredje gången har Klimakteriehäxan totat ihop en Selfie och svaren man lämnar ska bilda en kedja i vilket sista bokstaven i svar 1 ska vara första bokstaven i svar 2 o s v. Jag har varit med en gång förut och det är en rätt trevlig och ganska knepig utmaning, som det känns ganska bra att ta sig an en tisdag.

1. Där har jag bott: Stockholm (och där är jag född)

2. Känsla: Modlöshet (det känns lite tungt just nu)

3. Bärs: Tofflor (måste man ju ha inomhus)

4. Smycke: Ring (använder jag inte så ofta)

5. Trevlig vrå hemmavid: Grillplatsen (som jag ser från mitt vardagsrumsfönster, sällan använd, men ser rätt mysig ut)

6. Fågel: Nötskrika (en färgglad och trevlig fågel vid fågelbordet)

7. Bästa plagget: Aftonklänning (skulle jag önska att jag hade användning för)

8. Hörvärt:  Kvällspasset (i P4)

9. På fötterna: Träskor (använde jag ofta förr, men just nu har jag inga)

10. Sött: Rockyroad (gott godis)

11. Viktig accessoar: Damväska (hur skulle man klara sig utan den)

12. Idol:  Allan Edwall (en fin man som har gett oss många trevliga stunder)

Det var mitt försök med Selfie nr 3 och nu när jag gått i mål efter många ändringar hit och dit ska jag gå ut, för ännu skiner solen.

Dagens ordspråk:
Framgång är inte att synas och höras utan att få någonting gjort.

Trevlig tisdag!