Kerlaiksdagen – Fem en fredag v7: Hjärtedagen

I dag på Alla Hjärtans dag står det i Allnakku:

Alla hjärtans dag på Valentins namnsdag är ju ett nytt, importerat påfund. Men tanken är fin, och kärleken, kerlaiken, behövs alla dagar.

Vi brydde oss väl inte så mycket om den här dagen Åke och jag och Åke var väl inte den som köpte blommor och choklad så ofta, men visst hände det. Ett år var jag på Konsum och handlade dagen före Kerlaiksdagen och fick se askarna med geléhjärtan och de är ju så goda, så jag köpte en ask och när jag kom hem gick jag upp på sovrummet och gömde asken under sängen.

På morgonen när väckarklockan ringde tände jag sänglampan, satte mig upp och böjde mig ner för att ta fram min överraskning och i samma ögonblick ser jag att Åke gör precis samma rörelse och upp kommer vi båda med varsin ask. Det var verkligen två själar och en tanke! Jag vet att jag har skrivit om den här händelsen tidigare, men jag tycker att den tål att upprepas.

I år har det inte blivit av att köpa några geléhjärtan, men jag knaprar i mig chokladditon i stället. Den här asken fick jag av ordförande Irma på SPF:s årsmöte i måndags.
I dag var det inte så svårt att gissa vad elisamatilda skulle välja för tema och här kommer hennes frågor och mina svar:

1. När fick du din första bästa vän?
När jag började skolan måste det nog ha varit. Innan dess lekte jag mest med mina systrar och min kusin.

2. Vad gör en vän bra?
Med en god vän kan man anförtro sig och veta att det man berättar stannar där.

3. Vad fyller ditt hjärta med mest kärlek?
Min familjen. Det är en stor glädje att ha alla i närheten.

4. När gjorde det senast ont i hjärtat?
För tillfället gör det ont i hjärtat av oro varje dag, varje stund.

5. Vem skickar du kärlek till idag?
Till mina barn och deras familjer, mina systrar, alla goda grannar och vänner och givetvis till alla som tittar in här.

Dagens ordspråk:
Tänk på att främlingar är vänner som man inte känner.


Ha en fin Alla Hjärtans dag!

Det är inte lätt….

…att handla när butiken mer påminner om en byggarbetsplats än affär.  Nu håller man på att flytta in i den nybyggda delen på Konsum och allt är mer eller mindre kaotiskt med massor av byggjobbare och personal som jobbar frenetiskt för att få alla varor på nya platser. Jag tänkte först vända och köra till Hemse när jag såg röran och hörde ljudet från borrar och skruvdragare,  men jag skulle inte ha så mycket så det kändes inte riktigt motiverat att köra 4,5 mil för det lilla.   Jag snurrade varv efter varv innan jag fått tag i det jag skulle ha…..….betalade i kassan, la ner mobilen i min korg och började marschera ut utan varorna. Som tur var kom jag inte så långt innan jag upptäckte det. Kassörskan skrattade gott åt mig när jag kom tillbaka!

Det har varit mulet på förmiddagen, men nu börjar solen lysa så vackert. Tyvärr blir det ingen promenad ändå i dag, för jag väntar på min efterträdare på posten som sekreterare i bostadsrättsföreningen. Hon ska vara med och skriva protokollet från gårdagens möte.

Dagens ordspråk:
Erfarenhet är att veta en massa saker man inte bör göra.

Trevlig torsdag!

Man får hoppas…..

…att jag inte är sanndrömmare, för jag vaknade till en hemsk dröm i morse och var verkligen glad när jag lyckades ta mig ur den. Sedan låg jag en lång stund och samlade kraft innan jag orkade gå upp, men nu är jag på gång i alla fall.

Jag drömde att jag låg och sov i vårt gamla sovrum på Stenstugu som låg ovanför den här verandan och där vaknade jag av att det sprang omkring folk ute i trädgården och det kom polisbilar inkörande. Jag fattade ingenting, men gick upp och kollade och då fick jag se att hela verandan hade kapsejsat och låg i spillror och under dem låg Åke blödande och död.

Folk undrade om jag inte skulle ringa efter ambulansen, men det tyckte jag inte behövdes, polisen var ju där i alla fall och för Åke var det för sent. Usch!

I dag då? Det är mulet, men ganska stilla, så jag tror jag ska ta mig en förmiddagspromenad ner till Konsum. Jag springer och småhandlar och nu är det bland annat röda ljus som ska hem och eventuellt också sillfiléer. Det börjar bli dags om sillen ska bli god till jul, för nu är det ju bara en vecka kvar. Det är klart att jag kunde ta bilen, men då får jag ju ingen motion, men i slutet på veckan måste jag givetvis göra det, för det är mycket som ännu ska hem och jag är dålig på att bära.

Morgondagen går bort, för då ska jag åka med en ordförande till Visby och när mötet, som vi ska på, är avklarat tänkte jag gå till Östercentrum. Jag fick en kallelse från optikern och det kanske är klokt att utnyttja den. Det är några år sedan jag gjorde någon synkontroll och ögonen är ju viktiga, inte minst när man sitter här vi datorn.

Dagens ordspråk:
Den ena vargen biter inte den andra.


Ha en fin tisdag!