Du är som en ung tös!

av Ingrid, publicerad i Dagligt skrivande/Dailyprompt

Vilken är den bästa komplimangen du någonsin har fått?

Komplimanger behöver man för att kunna hålla självförtroendet på en bra nivå. Jag har funderat länge på vilken av dem jag har fått, som kan ha varit den bästa och det är inte lätt.

Jag hade en make som var väldigt frikostig med komplimanger och i hans ögon var jag alltid ”en ung tös” hur gammal och skruttig jag än blev.

I jobbet fick jag väl en och annan komplimang, t e x när jag blev ombedd att åka till Finland och presentera företagets tjänster (på engelska). Det kändes verkligen som en stor komplimang, men där svek mig självförtroendet och jag tackade nej.

Spontana komplimanger ute på stan: ”Gud vilka snygga skor du har”, sa en kvinna på Bromma flygplats, ”var har du köpt dem? ” Jag svarade stolt:” I Skoboden i Visby!”

I Synsambutiken: ”Förlåt, men jag måste bara få säga att du är så snyggt klädd!” Jag hade en snäv mörkblå kjol, vit/ljusblå/mörkblå randig tröja och blåa sandaler. Tröjan har jag fortfarande kvar, men kjolen är urvuxen och kasserade sedan länge.

Jag försöker vara lite spontan jag också och ge komplimanger. Ser jag någon som är snyggt klädd, har snygga glasögon eller vackra örhängen, säger jag det, om det är läge och hitintills har jag alltid mötts av ett glatt leende och ett tack.

Senast beundrade jag en kontorists konstfullt målade naglar och talade om det för henne också. Hon blev riktigt glad och lika glad blev en kassörska som jag gav en komplimang för hennes fina glasögon.

16 reaktioner till “Du är som en ung tös!”

  1. Förstår att din Åke var bra på att ge komplimanger vilket jag inte kan säga att Husse är men han har sina förtjänster ändå 😉
    Det var en god komplimang du fick av företaget och nog hade du klarat uppgiften men visst, man ska känna sig komfortabel med uppdraget också.
    Komplimanger behöver vi inte vara sparsamma med tänker jag 😀

    Kram och god tisdag!

    1. Husse är ju en duktig bagare i alla fall. Det var definitivt ingenting som Åke gav sig på.
      Komplinger ska vi strö rikligt.
      Kram

  2. Visst är det kul att få komplimanger! Fast ibland undrar man om dom är ärliga eller ironiska. Men man är ju inte direkt bortskämd med dom, så man suger i sig som en svamp…
    KRAM-Susie

  3. Dagens fråga väcker verkligen minnen. Så komplimanger är nog viktigare än man tänker på. Min frissa (som min syster också går till) brukar säga att både min syster och jag ser mycket yngre ut än vi är.
    När vi var i Turkiet en gång träffade vi på ett engelskt par på en busshållplats och stod och pratade med dem. När vi pratat en stund frågade damen vilken del av landet jag var ifrån. Jag förklarade att vi bodde längst söderut, ca 30 km söder om Malmö. Va, är du inte från England, utbrast hon, jätteförvånad! Det var väl en bra komplimang för min engelska?
    Men än viktigare är att ge komplimanger! Och det gör jag, så fort det finns tillfälle. Att se den andra människan bli glad och stolt, är väldigt tillfredsställande och jag blir själv glad!
    Oj, det här blev långt…
    Kram från mig!
    Monica

    1. Turkiet ja! Första gången jag var i Turkiet var med jobbet där vi gjorde en kryssning längs kusten. En kväll gick vi på någon slags marknad och där blev jag hela tiden kallad för ”mamma”, visserligen var jag en bit över 50 år, men inte sjutton ville jag bli kallad för mamma av medelålders turkiska karlar. Men jag förstår ju att det var deras sätt att visa respekt för en äldre kvinna.
      Jo du har så rätt, man mår själv bra av att ge komplimanger!
      Kram

  4. Hejsan Ingrid !

    Du gör precis som man ska , jag brukar också ge komplimanger. Ibland får jag en tillbaka.
    Ha en fortsatt fin dag och vecka
    Kram Mi

  5. Visst blir man glad över en komplimang och man kommer ihåg dem för evigt! Jag förstår att du var mycket älskad av din Åke.
    Kram från Ingrid

  6. Intressant, det där med komplimanger. En del lägger fort märke till olika saker, andra är helt upptagna med sig
    själva.
    Jag förstår att du fått fina komplimanger för du är en vacker kvinna.
    Min make nr 2 ”Pusselbit”, för honom var jag alltid hans ”prinsessa”.
    Trevlig kväll, kram!

  7. Jag ger ofta komplimanger när jag ser någon ha något snyggt på sig. Något jag däremot inte gillar så är det det där oskicket att säga ”bra jobbat” i tid och otid. Känns sällan som att det kommer från hjärtat utan är något slags modern fras som folk strör omkring sig. Däremot tackar jag alltid för hjälpen när vi hjälpts åt med något på jobbet. Även om det är en självklarhet och en del av jobbet så kan man alltid säga tack. Tror jag ”lärde” mig det av den där doktorn som var tillsammans med Annelie Ryde. Minns inte vad han heter, men han tackade alltid när jag sövt hans patienter och han opererade. Minns att jag tyckte det var en trevlig gest. De flesta kirurgerna gick ju bara när de var klara.

    Ha en fin onsdag!
    Kram

Kommentarer är stängda.