♥ 11 år av saknad ♥

av Ingrid, publicerad i Klintehamn, Nostalgi, Promenader, Tacksamhet

I dag, den 8 februari, är det elva år sedan Åke lämnade oss, så jag har varit och hälsat på honom nu på förmiddagen.

Några rosor fick han både på graven och här hemma. Jag gick in i kyrkan också och i ljusbäraren lyste inte ett enda ljus när jag kom in, så jag tände ett för Åke.

I dag blir det nog ingen promenad, men igår hade jag ju bestämt mig för att jag skulle gå ut. Fast innan jag kom iväg hade solen försvunnit och det var mulet och blåsigt, men jag siktade ändå in mig på en Klinterunda. Jag behövde gå ut med lite skräp i soprummet, så jag klädde på mig ordentligt och marscherade ut dit och på tillbakavägen gick jag och hämtade nya kompostpåsar.

Vi har ju papperspåsar till komposten nu och när regionen startade med det var jag väldigt tveksam till att de skulle fungera bra, men det är inga problem alls. Jag trivs rent av bättre med dem, än med de där gröna biobag-påsarna som luktade väldigt illa (alltså själva plasten var äcklig). Och inte har jag behövt köpa någon hållare till papperspåsarna heller, vilket jag befarade. Det funkar jättebra med min lilla luftiga plastback.

Det var gråkallt och otäckt ute, så när jag lämnat av kompostpåsarna i farstun kände jag efter:” naaj, inte sjutton ville jag gå ut” och började ta av mig ytterkläderna. Men så sa jag högt: ”Vad är det för larv!” och klädde på mig igen och gick iväg. Man får ta sig själv i kragen ibland, för inte kan man bara sitta inne och vänta på våren. Jag kan inte påstå att det var speciellt skönt när jag stretade på i motvinden ner mot samhället, men jag hoppas att det gjorde nytta i alla fall.

På hemvägen hade jag medvind, så då blev det lite drägligare

Hemma igen! Och så skönt det var att komma in och med gott samvete slå sig ner framför teven med en kopp kaffe och ett par sockerkaksskivor.

Trevlig onsdag!

27 reaktioner till “♥ 11 år av saknad ♥”

  1. Så fint du gjort hos Åke och jag förstår din saknad!
    Så väl jag känner igen din tvekan inför att gå ut! Men man får ta sig i kragen ibland och det känns ju så bra när man kommer in igen! Idag skiner solen här, så nu ska jag ge mig ut!
    Ha det så gott, kram, Monica

  2. Så fint du gjorde åt Åke, både vid graven och på hemmaplan. Jag kommer fortfarande ihåg när Åke blev dålig men att det redan har gått elva år sedan. Samtidigt är tiden också knepig för det kan kännas som en evighet sedan en avliden person fanns med oss.

    Man blir alltid lite piggare av att komma ut och en god fika som belöning är inte fel.

    Önskar en fortsatt fin onsdag nu.

    Kram

    1. Ja, tänk så fort åren går!
      Det är jättebra att gå ut ett tag om man sitter innevoch känner sig lite ruggig. Kram

  5. Minns också när Åke dog och långt innan dess har jag följt din blogg , tycker nästan man känner Gotland nu, efter alla dina dagliga, trevliga inlägg. Den känns så trygg o mysig att läsa, du ger masssa tips också det var du som fick oss att pröva Fuerte Ventura och nu har vi rest till ön fem -sex ggr och reser även snart igen i mars! Må så gott !🌷🌷🌷

    1. Så roligt att ni fortsätter att åka till Fuerteventura. Ha en trevlig resa i år också! Och tack för att du hälsar på hos mig. 😍

  7. Fint det blev hos Åke. Idag skulle min syster fyllt 89 år, men hon har varit bort länge.
    Nej, idag hade inte heller vi något promenadväder. Men jag stretade på en stund trots det. Längtar till våren!
    Kram

  8. Så fort åren går, redan 11 år!
    Visst tar det emot ibland och då får jag verkligen ta mig i kragen! Oftast lyckas det! Ha de fortsatt bra!

  9. En så speciell dag för dig, omtanke i detta. Och tappert att du tog dig ut, här var det väldigt slaskigt den korta bit jag gick ute i dag. Vänner hade en bild från England med mattor av snödroppar, visst längtar vi…

    1. Tack Ylva! Jag man får verkligen skärpa till sig och inte vara så bekväm. Snödropparna börjar verkligen nu, för att inte tala om vintergäcken.
      Jag instämmer – vi längtar!

  10. Kaffe och ett par sockerkaksskivor, nu blev jag sugen… jag ska allt se vad som finns hemma för ingredienser… (jag brukar göra marmorerad) men elva år… tänk vad tiden går.

  11. Åren går onekligen, trodde inte att det var 11 år sen Åke gick bort.
    Vi träffade ju aldrig honom. Även om det känns som det var så länge sen vi träffade dig första gången, så måste det ju varit senare.

    Papperspåsar till komposten har vi haft i många år, fungerar även utmärkt när man plockar hundskit på tomten.
    Kram/Kicki

    1. Nej, första gången vi träffades var Åke redan borta, men jag tror att ni hade trivts ihop. Åke var väldigt social och pratsam, mycket mer än jag.
      Plocka hundskit slipper ju jag, men den funkar jättebra även under diskbänken.
      Kram

  13. Tröstekramar till dej, ett helt fång ❤
    Jag är så glad att jag får ha Kenneth med ett tag till efter hans hjärtinfarkt förra lördagen! Just nu tar han en paus på sofflocket!
    Kram Inger

Kommentarer är stängda.