Fem en fredag v37: Namn

av Ingrid, publicerad i 80-årsdagen, Bloggteman, Tacksamhet

Det är en mulen och blåsig fredagsmorgon, men molnen ska dra bort påstår SMHI. Igår gick jag en Klinterunda och det var riktigt varmt och skönt. När jag passerade Konsum gick jag in där och köpte ett par fläskkotletter till lunch och så hade jag ett ärende på Apoteket. Få se om det kan bli en promenad i dag också.

Här kommer några årsdagsblommor och presenter:

Och så är det dags för elisamatildas fredagsfrågor:

1. Har du eller har haft något smeknamn?
Egentligen inte – mamma och pappa kallade mig för Ingerittan ibland, men bland kompisar och skolkamrater kallades jag alltid för Ingrid.

2. Har du velat heta något annat?
Jag kallades faktiskt för Elisabeth, mitt mellannamn, under hela skoltiden på läroverket. Lärarna döpte helt enkelt om mig, för det var så många som hette Ingrid och Inger. Jag hette Ingrid Svanborg och så fanns det en som hette Inger Svanborg också och det klarade de inte av.

3. Vet du vad ditt namn betyder?
Det lär ska betyda skön och älskad och jag fick namnet för att pappa hade haft en väldigt trevlig fästmö som hette Ingrid.

4. Finns det något namn som går igen i din släkt?
Jag vet väl inte det precis, men barn får ju ofta äldre släktingars förnamn som mellannamn och så är det här också.

5. Matchar ett namn med personligheten?
Det vet jag inte om jag tycker, det är snarare så att personen gör namnet. Ibland kan man tycka att föräldrar väljer fel eller konstiga namn till sina barn, men helt plötsligt är lille Zäta en liten Zäta.

Dagens ordspråk:
Det man kan ta med händerna behöver man ingen stege till.

Trevlig fredag!

33 reaktioner till “Fem en fredag v37: Namn”

  1. På kneget har vi många barn som heter samma, jösses, en döpte vi om rakt av och andra får man benämna med sina mellannamn eller helt enkelt Hen som umgås med Hen och Hen när man ska diskutera objekten ifråga…eller så skiter man i det vid kontakt med kidzen och kallar vederbörande ”Bror” eller ”syster”.

    Det är väl ganska vanligt att man får något ”släktnamn” om man kallar det så, själv heter jag ”kent” i mellannamn efter far.

    Ha det bäst nu Ingrid och ha en fin helg.

  2. Namn är intressant. Men ibland kan det ju bli lite fel, men det går att rätta till.
    Tre av mina fyra barn hade ett annat namn i en vecka, sen så kändes det att nej, det HÄR ska det vara. Bara lilla Sarah som förblev en liten Sarah.
    Du har ett vackert namn!
    Kram!

  4. Faktum är att min pappa kände en mycket vacker kvinna som hette som jag heter och det var en av anledningarna till att jag fick mitt namn. Jag tycker att du har ett vackert och klassiskt namn helt enkelt!

    Kram och god fredag!

  5. Vi var fem ”tjejer”, som hade en syjunta en gång, och av oss fem var det två, som hette Ingrid! En kollega till mig döpte sin lilla dotter till Ingrid, för att hon tyckte att en Ingrid kan man ju inte bli arg på, namnet låter så snällt!
    Själv heter jag också Elisabeth i andranamn, det är ett släktnamn på min fars sida. Min dotter Viveka och min dotterdotter Josefin har det också som mellannamn och nu har ju lilla Alice också fått det namnet!
    Namn är ganska viktiga…
    Ha en bra dag, kram, Monica

  7. Undrar om lärare nuförtiden döper om barn på det sättet? Jag minns att jag när jag arbetade som lärare ett tag hade ett väldigt sjå att hålla reda på alla Emilie, men jag skulle aldrig komma på att kalla någon för sitt mellannamn. Kul att läsa dina svar!

  8. Vad roligt med frågorna. Jag tror som du att man själv sätter sin prägel på namnet som föräldrarna valde. I min klass i flickskolan i Jönköping fanns det 8 evor och när vi flyttade till Nyköping ville jag heta mitt andranamn Kristina. Men det höll inte länge. Nu önskar jag dig en fin helg (även om vi pensionärer) är lediga alla dagar. Kram❣️

  9. Modig far du har 😀

    Min pappa hette Curt. Under en del av sin skoltid skrev han sitt namn med K, eftersom han hade en lärare som envisades med att kalla honom Surt (med kort u).

  10. så vackra blommor! fläskkotletter är väldigt gott, tycker jag. och magert. försökte också byta namn en gång. men det gick inte. omgivningen tyckte att det blev fel.

  11. Blomsterprakt! Och namn är knepigt, min mamma hette Augusta som andra namn, det gjorde hennes mamma, mormor och farmor också, men hon tyckte verkligen illa om det, så det var inte aktuellt för mig.

  12. Så vackra blommor du fick … och en bra bok!
    Jag heter Linnéa i andranamn efter min farmor och jag minns att jag skämdes över det när jag var barn … nu tycker jag det är ett vackert namn 🙂
    Ha en fin lördag!
    Kram

  13. Fina blommor.
    Ingrid har två av mina systrar som mellannamn. Ett fint namn och jag förstår att det inte behövdes något smeknamn.
    I min släkt har namnet Linnéa och Anna gått vidare och på manssidan var Erik ett vanligt namn.
    Trevlig helg.
    Kram!

  14. Ingrid är ett vackert namn. Min gudmor hette så och hennes syster hette Signe, o det namnet gillade jag inte alls. Fast numera tycker jag det låter gulligt om det är en yngre person.
    Ja tänk det fanns vissa namn som var populära så många i klassen hade samma namn. Kerstin var vanligt i min klass på 60-talet.
    Jag föredrar namn som låter svenska eller annars är lätta att uttala. Många ger barnen utländskklingande namn som rimmar illa med efternamnet. Men man vill väl vara unik? Trevlig helg

    1. Mina systrar heter Barbro och Kerstin och en period när jag jobbade på Payex satt främst i en rad av tre tjejer och bakom mig satt en som hette Barbro och bakom henne en Kerstin.
      Trevlig helg själv!

  15. Jag heter också Elisabeth som andranamn som du och som min mamma och min mormor. Kanske hennes mor också?. Jag hade flera klasskamrater som hette Inger och det händer fortfarande att jag blir kallad Inger. Det är lite modernare, tycker jag så det gör inget :-).
    Kram från Ingrid

  17. Pingback: Fem en fredag v. 38: Kontraster - elisamatilda.se

Kommentarer är stängda.