Josas bok

Solen skiner, det mulnar till och rätt vad det är kommer det en staräur och så har det varit de senaste dagarna. Man kan aldrig vara säker på att inte få en snöby eller en hagelskur över sig när man går ut.

josaI lördags fick jag låna Josas bok av en granne och i söndags satte jag mig tillrätta och läste nästan halva boken. Sedan ville jag vila och satte på TV:n och där gick filmen Adam och Eva, filmen med Björn Kjellman och Josefin Nilsson. Jag har sett den förut och nu hamnade jag någonstans i mitten.
Josefin berättar i boken om tiden då den där filmen spelades in och hur illa hon for av det destruktiva förhållandet hon just då hade med ”skådespelaren”, som Marie väljer att kalla honom. Hans svartsjuka över Josefins framgångar gjorde att han på alla tänkbara sätt försökte knäcka henne.

Igår läste jag ut boken, men innan jag gjorde det städade jag städskåpet, för det ska ju vara rent där också  och sedan gick jag ut på en promenad. Vädret var lika lynnigt  då som i dag. Det blåste hemskt och snöflingorna yrde då och då, men jag gladde mig åt alla vackert blåa gräsmattor.IMAG2294Jag hade tänkt gå in på Apoteket och beställa medicin, men där var det stängt, för de håller på att flytta till Donnersgatan, så jag får lugna mig några dagar.
IMAG2293När jag kom hem satte jag mig tillrätta och läste, tog en kaffepaus och läste sedan igen tills boken var slut. Egentligen kunde den lika gärna ha hetat Marie´s bok eller Ainbusk´s bok för den handlar lika mycket, eller kanske till och med mer om Marie, som om Josefin och den speglar hela Ainbusk´s karriär.
Jag läste någonstans en recension där man skrev att boken är skriven med hjärteblod och det är den verkligen. Kärleken mellan Marie och Josefin och deras och de andra syskonens kamp för att klara uppväxten i Scener ur ett äktenskap, som Marie väljer att kalla deras familjesituation, är otroligt starkt och öppenhjärtigt beskriven. Jag grät flera gånger!

Klockan var över åtta innan jag läst färdigt, så jag missade början på Vem bor här, men det programmet kan man ju se i repris eller på SvtPlay.

 Dagens ordspråk:
Kärlek är som att äta soppa med gaffel, man får aldrig nog.

24 reaktioner till “Josas bok

  1. Såg dokumentären och blev väldigt berörd. Vågar inte läsa boken då jag är rädd att den väcker minnen som ja jobbat många år för att glömma.
    Den blå gräsmattan är så vacker. Vi har haft 9 minusgrader i natt så trädgården ser inte rolig ut. Nu skiner solen och vi skall gå en långpromenad
    Många kramar

  2. Den boken har jag också läst. Nu ser jag på den blå marken som riktigt lyser av vår. Här har det snöat igen och allt är vitt vitt vitt. Dessutom blåser det hårda vindar. Får väl ta och gå ut och sopa bilen för jag ska till tandläkaren idag.

  3. Dokumentären har jag naturligtvis sett, även lyssnat på Marie när hon var hos Skavlan.
    Kanske blir boken också läst, även om jag nästan helt slutat att läsa, det är så jobbigt för ögonen, lyssnar bara på ljudböcker, men det gör jag dessdo mer.
    Kyligt som attan, trots att solen gör så gott den kan.
    Kram/Kicki

    1. Boken kanske finns som ljudbok? Den här hur som helst läsvärd.
      Kyligt är det här också med bara ett par plusgrader och blåst.
      Kram

  4. Har inte sett dokumentären eller läst boken, den första började jag titta på men orkade inte se hela. Jag blir så jäkla arg och ledsen….. 😦
    Alla jag sett och hört som läst boken berättar att dom har gråtit, alltså ska jag absolut inte sen den. Jag är hopplös på att grina när det är nåt jag blir berörd av – och det räcker med tråkigheter just nu. 😦 😦
    Vi har ännu inte firat vår högtidsdag, den var ju på en trist måndag, så det blir firande på torsdag. God mat, nåt med lax – kallrökt till Rolle och varmrökt till mig, och så hoppas jag att det blir lite skumpa också. Det var ett tag sen nu….. 🙂
    KRAM/Susie

    1. Visst kan man bli både arg och ledsen, men samtidigt skadar det nog inte att försöka sätta sig in i hur det kan gå till i en värld som man inte känner till så väl.
      Jag hoppas att ni får en riktigt trevlig torsdag och att laxen och skumpan smakar bra! Kram

  5. Du är så flitig med ditt städande och dina promenader, du kan verkligen känna dig nöjd! Jag försöker komma ut på promenad varje dag, men jag fuskar ibland…
    Ingen snö eller hagel här, ni har vi haft solsken i 1 1/2 vecka! Vi skulle faktiskt gärna vilja ha regn en dag (eller hellre en natt!), så att den gödning jag har spritt ut i rabatterna löste upp sig.
    Josas bok skulle jag vilja läsa, men jag skulle säkert bil både arg och ledsen.
    Ha en fin dag, kram, Monica

    1. Jag försöker gå ut varje dag, men även jag fuskar i bland. Nu är det solsken och ser rätt fint ut, så nu ska jag gå en vända.
      Läs du Josas bok, den är jättebra!
      Kram

  6. Jag har inte läst boken men jag såg Skavlan där systern var med. Man kan onekligen konstatera att någon enkelt uppväx hade de inte.

    Kram och god tisdag!

  7. Oj vad du är duktig på att städa. Jag är nöjd om jag orkar hålla bort det värsta.
    Såg att de hade boken på Akademibokhandeln. Men jag väntar nog ett tag. Har mycket annat att läsa just nu.
    Ha en fin fortsättning på dagen!
    Kram

  8. Jag ska också läsa Josas bok så småningom. Man behöver gråta lite ibland, det är inte farligt. En sån där gris som ”skådespelaren” ska man göra processen kort med, usch! Förstår inte vad de får ut av sånt beteende.
    Jag gjorde gymnastik med Sofie Åman på tv i morse, pust, va svett jag blev…
    Kylig blåst och sol idag.
    Kram Inger

    1. Nej, det är inte alls fel att känna sig berörd. Jag har så svårt att förstå hur kvinnor kan finna sig i att bli så illa behandlade.
      Jag har ju aldrig på tv:n på dagen, så det har jag missat.
      Kram

  9. Så vackert det är med scilla! Jag gjorde ett försök att anlägga en sån matta en gång och hade lyckats rätt bra, men sen skulle det anläggas jordvärme. Just i den biten gräsmatta, så då gav jag upp, men vackert är det!
    Och nog är det berörande med systrarnas liv, jag har inte läst boken, men såg programmet och sen läst flera intervjuer med Marie.

    1. Jag tycker boken var värd att läsa och för oss gotlänningar är det ju spännande att läsa hela historien om Ainbusk, för det handlar inte bara om Josefin.
      Kram

  10. Såg ju dokumentären som berörde mig mycket! Filmen minns jag också. Vet inte om jag orkar läsa boken också? Men samtidigt så vill jag.
    Underbart med alla BLÅ blommor som lyser så starkt. Här har de inte kommit lika långt.
    Må gott!
    Kram Gunilla

    1. Boken är bra och har man sett dokumentären är man förberedd, så kände jag i alla fall. Det jag blev mest berörd av är skildringarna från deras hem i När.
      Kram

  11. Vilka vackra blå trädgårdar.
    Där hade du med ett gutamålsord. Det får du gärna ha med flera gånger. 🙂
    Äkta kärlek kan ingen få för mycket av. Tyvärr väljer vi inte våra föräldrar. Jag har i både yrkessammanhang och privat stött på det. Ibland har jag ansett att de som inte ska ha barn har ”hur många som helst” och de som kämpar och längtar har det just kämpigt med ”uppgiften”. Det var en bok som berörde. Men allt var inte svart och jobbigt.
    Onsdagskram från norr

    1. Nej allt var absolut inte svart och jobbigt och jag gladdes så över deras framgångar, så pass att tårarna rann lite av den anledningen också.
      Kram

  12. Jag har varken sett dokumentären eller läst boken, men känner till delar. Fruktansvärt att leva med den där ”skådespelaren” och inte bara hon har råkat illa ut.
    Kände dock inte till hennes barndom, men verkar ju vara ganska känt på ön.
    Ska försöka få möjlighet att se dokumentären.

    1. Ja, den ”skådespelaren” är välkänd för sitt hemska humör som går ut över både kvinnor och män.
      Kram

Kommentarsfältet är stängt.