I dimma dold….

…är en film från 1953 och trots att jag bara var 13 år då den gick på Klintebion, fick jag se den. Givetvis var den barnförbjuden, men pappa smugglade in mig efter att lyset i salongen släckts och filmen börjat och så smet vi iväg ut innan ljuset tändes igen. Allt med biografägarens goda minne förstås. Jag kom att tänka på den filmen eller rättare sagt titeln, när jag satt och såg Vår tid är nu igår kväll, för där var det dimmigt minsann.

Jag fick dock en förklaring till dimman när jag läste en recension av Vår tid är nu i GP och speciellt stycket om rökmaskinen, gjorde att jag förstod att det inte var något fel på min tv igår kväll.

Carl Petterson Moberg skriver:

…..Trots att det hela till viss del döljs av seriens stora kämpe – rökmaskinen.

Förlåt. Det kanske är tjatigt? Men jag måste faktiskt nämna röken. Visst blir det mjuka konturer och ett fint naturligt ljus, men ibland går det verkligen helt överstyr. I vissa scener är det så dimmigt att jag funderar på om inte någon snart kommer att hitta Gustav II Adolf död i ett bortglömt burspråk……

Bortsett från bildkvalitén tycker jag att det var ett spännande avsnitt och jag kommer absolut att följa serien, även om man får sitta där och kisa, för att se vad som döljer sig bakom dimmorna.

Gårdagen? Jodå, jag kom iväg, jag träffade en trevlig läkare och jag tog mig hem igen. Vad kan man mer begära?

Dagens ordspråk:
Lyckan är som havet, stundom ebb och stundom flod.

Trevlig tisdag!

20 reaktioner till “I dimma dold….

  1. Jag ser så dåligt ändå, så jag tänkte aldrig på att det var dimmigt, utom när tårgasen utlöstes.
    Kram

    1. Jag var enormt irriterad av bildkvalitén. Hur kan det vara att svenskproducerat måste vara så ”konstnärligt”.
      Kram

  2. Jag såg inte gårdagens avsnitt så det får jag ta igen idag. Läste någonstans att denna omgång fått dåliga recensioner men jag ser fram emot att se serien.

    Kram och ha en bra tisdag!

  3. Ja, jag såg det också och ska också fortsätta att se serien! Jag tänkte inte så mycket på dimman (mer än när tårgasen utlöstes!), men jag tycker att det är så kul att komma ihåg hur det var 1968, hur mitt liv var då…
    Ha en bra tisdag, kram, Monica

  4. Jag har säkert skrivit det förut, kanske på min blogg. Andra halvan av 1980-talet då jag bodde och jobbade i Skövde fanns det en mosaikvägg inne på en av psykavdelningarna med texten ”Det går en ebb och flod igenom människors öden”.
    Jag tyckte mycket om den där mosaikväggen. Jobbade bara några pass där, men minns den så väl. Kom att tänka på den när jag läste ditt ordspråk idag.

    Kram

  5. Jag ”såg” programmet på play-tv tillsamman med syrran, svågern, dottern och dotterdottern……. vilket innebär att jag sett kanske 30-40% av programmet!
    Hur som…..jag ska absolut följa serien jag också.
    Kram

  6. Hm. Alla följer serier, det gör inte jag. Jag gick inte heller så mycket på bio. Man kan följa mycket på TVplay men jag glömmer bort.
    Ditt ordspråk var nytt för mig men väldigt sant.
    Kram!

  7. Det har inte blivit av att jag följt den, så jag hoppar nog den här säsongen också. Här har det, nästan förvånande, varit sol och vackert i dag!

    1. Jag har ju följt den från första säsongen och då vill man ju gärna se fortsättningen. Hoppas att du får en solig och fin dag i morgon också.

Kommentarer är stängda.