Söndagarna förr och nu

Nu är det klart! Alla klockor går rätt och det kändes väldigt angenämt att gå upp halvnio och få backa samtliga till halvåtta. Ute är det samma ruggiga höstväder som igår och det har kommit en 8-9 mm regn i natt också, dessutom är det bara 8º varmt.

I dag bjuder Eva på lunch och när jag är hemma igen kommer Bosse hit, för vi ska fakturera för Mulde Strandkviors Vägsamfällighet där han är kassör, så söndagen kommer nog att flyta på ganska bra. Söndagarna är numera annars rätt trista dagar, speciellt om vädret är tråkigt.

Förr var söndagarna verkligen en dag för vila och återhämtning, om det inte var mitt i sådd- eller skördetid förstås. Vi åt alltid lunch lite tidigare än vanligt på söndagarna och sedan vilade vi middag länge, länge. När barnen var små sov ju de också, men sen blev det nog ganska trist för dem att se oss ligga där som medvetslösa. Till slut måste vi ju hitta på någonting att göra och om det inte var strand- och badsäsong åkte vi ut på bilturer. Oftast var syftet att åka och se på andras åkrar och kanske göra en påhälsning hos någon av Åkes kusiner som också var bönder. De är alla borta nu och jag saknar dem verkligen. Det är vemodigt när man ser gårdarna nu och inte ens vet vem det är som bor där.

0909243
Mina tre gossar vilar middag

Vila och återhämtningMan skulle helga vilodagen, åtminstone var det vad som gällde på Stenstugu. Naturligtvis fanns det sysslor som måste göras oavsett veckodag, men man fick inte göra något onödigt. När vi var nygifta fick jag till exempel bannor om jag satt och broderade eller stickade på en söndag och hade man hängt ut tvätt på lördagen fick man plocka in den på kvällen, även om den inte var torr. Man fick inte ha tvätt hängande ute på en söndag. Och alla grusgångar skulle hackas och krattas på lördagseftermiddagen, så att det var fint till söndagen.

Nu för tiden används söndagarna till att göra allt det man inte hunnit under veckan. Man snickrar och jobbar i trädgården, man bakar och städar och man åker och handlar. På 1970-talet släpptes öppettiderna fria i Sverige och matbutiker började vara öppna på söndagar, och efterhand fler butiker. Jag tror att det nog var då som gränsen mellan vardag och helg suddades ut.

Dagens ordspråk:

Man ska inte kasta bort det smutsiga vattnet förrän man får det rena.

Ha en skön söndag!

28 reaktioner till “Söndagarna förr och nu

  1. Tror också att affärernas öppethållande har påverkat vilodagen men också att alltfler fruar var ute och jobbade och inte hann med allt jobb hemma på kvällarna. Nu när man är helledig flyter allt ihop men vi försöker undvika att jobba under helgerna. Ha en skön söndag.
    Kram

  2. Söndagen som vilodag är verkligen ett minne blott. När jag var liten fanns det bara en kiosk som hade öppet. När sedan en kvartersbutik började ha öppet på helgerna blev det en stor sensation. Numera är det verkligen förändrat.

    Kram och ha en fin söndag!

  3. Du har säkert rätt i att söndagsöppet hjälpt till att sudda ut gränsen mellan vardag och helg. Lite synd, för alla behöver vila och koppla av så man orkar med det vardagliga. Kram

  4. Ja, jag var van vid att vi satte på Helgmålsringningen på radion kl 18 på lördag kväll och därefter var det helg och inget fick göras, som du skriver.
    Jag får ju jobba ca en tidig söndag i månaden som kyrkvärd. Sen kan det tillkomma annat som kallar. Helst vill jag ha söndagen fri. Jag undviker handling och tvättstuga.
    Trevlig söndag, kram!

  5. När jag började jobba i vården var det obligatoriskt att jobba varannan helg. Periodvis har jag jobbat i stort sett varje helg och från vecka 5 nästa år har jag fått ett långt uppdrag med fredag-lördag-söndag.
    Jag kommer ju inte från något religiöst hem, minns inte om det vilades speciellt. Eller jo, pappa vilade och mamma slet som ett djur. Så var det alltid på helgerna. Mamma var aldrig ledig, aldrig någonsin. Inte märkligt att hon dog i förtid, hjärt-kärlsjukdomar som vi idag skulle kalla stressrelaterade.

    Idag ska jag ha en blandad dag, en mix av vila och studier.
    Hoppas din dag blir vilsam och bra!
    Kram

    1. Min mamma jobbade också i vården när hon blivit änka och hon då var det också varannan helg som gällde.
      Kvinnorna hade verkligen ett slit förr i tiden.
      Kram

  6. Många gårdar har ju försvunnit…markerna är i andras ägo osv…antar jag.
    Var mycket på ”landet” när jag var liten, hjälpte till med skördarna och annat som hör en bondgård till.
    Saknar den tiden riktigt mycket ibland…att vara bonde idag är väl mer som att arbeta på fabrik på något vis.

    Jag har en dröm att någon gång i livet få ihop mycket pengar och köpa en gård där jag kan ha lite djur och bara få ”vara”….inga krav på vinster utan bara ha det bra med mina djur….kanske fixa hö på någon åker så man klarade sig hela året…lite annat som man kunde mala till mat åt några av ”besättningen” som behövde det.
    Har ett minne att vi malde något till kossor o grisar…fast jag kan minnas fel.

    Det var en fin tid.

  7. Ja, det är verkligen skillnad på helger nu och då man var barn. Vi gjorde ofta saker tillsammans i min familj, åkte ut i skogen och plockade svamp, gick på museum etc. Sedan kom ju tiden när man arbetade och då fick man ju göra hushållssysslorna på helgerna. Och numera gör man lite varje dag…
    Man får ju passa på att träffa barnen, som jobbar på vardagarna t.ex.
    Idag bakar jag bröd, jag blev ju inspirerad av ditt inköp av limpa! Men de här bröden räcker nog inte till jul…
    Ha en skön söndagseftermiddag, kram, Monica

    1. Jag är också uppvuxen med att hela familjen umgicks och hade det väldigt trevlig på söndagarna. Pappa var väldigt intresserad av natur och en duktig ornitolog som jag lärde mig mycket av.
      Hoppas att bröden blev bra!
      Kram

  8. För oss har alltid alla dagar varit lika. Det bli ju så när man har djur och förr var det oftast trav på söndagarna, nu för tiden är det trav alla dar i veckan, men det ”drabbar” ju inte oss längre.
    Jag skulle nog aldrig klarat av att hålla mig lugn på en söndag,
    Jag vet hur man opponerade sig på långfredagarna när ALLT var stängt.
    Det är då inte alltid som det var bättre förr.
    Kram

  9. Det var ingen skillnad på helg och vardag när jag växte upp. Pappa jobbade i veckorna och skötte grösaksodlingen på helgen.

  10. Oj, så var aldrig söndagarna när jag var barn. Tvärtom det var dagar då vi lekte, spelade spel, åkte med familjen och badade, tig långa hundpromenader, hade snöbollskrig. Men i grannområdet fanns det en väldigt sträng pingskyrkofamilj…… och deras barn fick inte vara ute och leka. Men de levde å andra sidan under enormt stränga och många förhållningsregler s om ”du får absolut inte……”! Spela kort var t ex förbjudet. Bland lekkompisarna fanns det nog inga andra som hade några förhållningsregler om just söndagar. Men det var säkert olika hur föräldrar var vana med hemifrån sina föräldrahem.
    Kram.

    1. Min barndom påminde mer om din, men när jag gifte mig och flyttade till Stenstugu bodde även Åkes föräldrar och en farbror där och föräldrarna var baptister, så det var deras regler som gällde och det fick man rätta sig efter.
      Kram

      1. Det verkar ofta som det finns så mycket tokiga ideér hos religiösa, såsom att allt som är roligt är förbjudet, som att ingen glädje får inte finnas i livet!
        Vi hade tur båda två som hade bra föräldrar och gav oss en bra barndom!
        Kram

  11. Är tacksam för våra söndagar, vi går altid i kyrkan, maken och jag och det är tacksamhet och glädje för oss. Det händer visst att jag kan behöva tvätta eller köpa en morot eller så, men det är inget tvång eller en särskild plåga att avstå från mer vardagliga grejor just på söndagen.

    1. Mina svärföräldrar var frireligiösa och tillhörde baptistkyrkan, men de gick faktiskt inte dit så ofta. Däremot gick våra barn i söndagsskola där.

  12. I dagens stressade samhälle kan det vara både hälsosamt och trevligt att göra något helt annat på söndagarna, som trädgårdsarbete, fixa på huset eller annat trevligt. Att, som förr, bara slösa bort en hel dag känns både dumt och onödigt. Och förresten, som många berättar i kommentarerna, kvinnorna fick slita på som vanligt, även om det handlade om att steka kyckling istället för fläsk!

  13. Oj så många minnen från min barndom som dök upp nu. Eländiga långfredagar och juldagar när man inte fick träffa kompisar och leka. Kyrkobesök och låååånga tråkiga dagar för övrigt på söndagar. Söndagsskola skulle man gå i. Senare skulle det spelas piano. Ansågs som en accepterad sysselsättning även söndagar. Jag var inte ett dugg intresserad, men det hörde inte dit…..

    Livsmedelsbutikerna kunde gott vara stängda på söndagar tycker jag – av två skäl. Dels för personalens skull som behöver få ledighet och så är det ju lönekostnaden, som vi kunder får stå för. I Norge är de flesta butiker stängda och det fungerar hur bra som helst. Bara en fråga om planering.

    1. Söndagsskola gick vi också i och det gjorde mina barn med. Piano ville jag så gärna lära mig spela, men det fick jag inte. Så du ser vi tycker olika.
      Jag handlar aldrig på söndagarna och har aldrig gjort det, inte ens när jag jobbade heltid i Visby.
      Kram

  14. Vi försöker faktiskt att hålla helg på söndagen. Det är skönt, tycker jag. Visserligen kan jag sitta och sticka på da’n men inte baka eller städa eller något annat ”nyttigt”.
    Fortfarande sitter det i att man tar helg vid helgsmål, dvs. kl 18.00 på lördagen. Jag kan inte ha tvätt hänga ute efter klockan sex på lördagskvällen…knasigt eller… Ränderna går aldrig ur!
    Kram Inger

    1. Då är vi nog ganska lika i det fallet Inger. Jag brukar faktiskt se helgmålsringningen på tv också på lördagarna.
      Kram och trevlig tisdag!

Kommentarsfältet är stängt.