Bloggutmaning – Jag var den på högstadiet som…

Det är temat från Orsakullan den 4 mars.  Jag gick ju inte på högstadiet, för efter klass 6 gick jag över till Visby Högre Allmänna Läroverk, där jag gick i Realskolan i tre år och sedan tog Realexamen, men hur det nu var så motsvarar ju de där tre åren dagens Högstadie.

Jag var den i läroverket som redan första skoldagen fick byta förnamn. Vi var så många Ingrid och Inger och det var flera som hade liknande efternamn, så jag blev raskt omdöpt till Elisabeth, vilket är mitt tillnamn. Hela min skoltid hette jag alltså Elisabeth i skolan och Ingrid på fritiden.

Första läsåret var jag inackorderad i Visby hos en målarmästare på Tranhusgatan som hyrde ut ett antal rum till skolbarn och där bodde jag i ett litet rum tillsammans med en klasskamrat från Klinteskolan. När det blev dags för mat tog vi trappan upp till matsalen där vi fick alla måltider. Det måste varit en stor uppoffring av mamma och pappa att kosta på mig den här skolgången, för det kan inte ha varit billigt att ha mig boende hos målarmästaren och de fick betala terminsavgift för mig i skolan också och alla skolböcker och allt annat material.

Jag längtade hem något fruktansvärt den första tiden. Hemlängtan hade jag alltid lidit av, men då blev det riktigt illa. Jag låg hemma på rummet och grät i flera dagar innan jag sansade mig och insåg att nu var det dags att skärpa till sig. Sen gick det riktigt bra och friheten att komma och gå som man ville var kittlande och spännande. Jag började röka! På vägen mellan skola och Trappgatan låg det en liten kiosk och där kunde man få köpa lösa cigaretter i en liten papperspåse. Där blev jag en trogen kund.

15 år

En del av fickpengarna slösade jag bort på cafébesök, för på den tiden var det fullt av caféer i Visby. Bara på min skolväg fanns det två stycken och där var jag stammis och så gick jag på bio ofta, ofta. Jag kunde charma pappa så att jag fick lite extra fickpengar ibland och de gick till biobesök.

Skolan då? Jo, jag var ganska duktig i skolan till att börja med i alla fall. Visst sjönk betygen, för jag hade höga betyg från klass 6 i Klinteskolan, men det enda som jag hade bekymmer med var matten och jag fick läsa extra en sommar, en brevkurs från NKI kämpade jag mig igenom och sedan fick jag tenta, för att få fortsätta nästa klass.

Efter det första året var det slut med lyxlivet som inackorderad och jag fick börja åka buss. Anledningen till inackorderingen var att jag alltid blev åksjuk, men på den tiden fanns det ett säte framme vid chauffören, där han brukade lägga paket som skulle levereras längs vägen, där fick jag sitta och då gick det bra och det tog inte så lång tid innan jag satt längst bak i bussen och busade och spelade kort tillsammans med de andra.

Så gick de där fyra skolåren i Visby och jag tog min examen iklädd en rosaröd linneklänning, medan de andra var klädda i vitt. Då var jag redan tillsammans med Åke och jag fick en hortensia av honom i examenspresent. Jo det är sant; en stor blå krukväxt! Och det var pappas sista fest, för  på hösten samma år avled han, bara 49 år gammal . Jag är glad att han fick uppleva min examen, men önskar att jag hade presterat lite bättre.

Det var min ”högstadietid”

22 reaktioner till “Bloggutmaning – Jag var den på högstadiet som…

  1. Så intressant det är att läsa om din skoltid.
    Jag började också röka tidigt, gick till tobaksaffären och köpte två lösa John Silver och en liten ask tändstickor, men det var innan jag började röka mer, för från 14 års ålder rökte jag Kent, men slutade när jag var 18 och gifte mig, tyckte att jag var tillräckligt vuxen då för att förstå att det inte var nyttigt, varken för hälsan eller plånboken.
    Kram/Kicki

    1. Jag höll på med den lasten ändå till jag blev gravid med Krister 1972, så jag har många år som rökare. Jag är väldigt glad att jag slutade för gott då. Kram

  2. Tänk så mycket som har förändrats sen den tid då vi gick i skolan, men så mycket trevligt och kul man hade då. Du som jag träffade t.ex. det som senare skulle bli våra äkta män – och som vi sen levde med i alla år. 🙂 Jag brukar tänka på det när jag träffar min bästa väninna som varit gift två gånger, men som skiljde sig och nu ovanpå det lever olycklig sen 15-20 år. Så tragiskt…..
    KRAM/Susie

  3. Så intressant att få läsa om din högstadietid men jag tycker det var lite märkligt att du fick byta förnamn även om ni var många med samma namn. Kan tänka mig att det var en viss frihet att vara inackorderad vid så unga år.

    Kram och ha en bra start på veckan!

  4. Intressant läsning … spännande att få bo inackorderad – stor frihet för en flicka i den åldern du var då. Tänk att du träffade din Åke redan då … ni fick många fina år tillsammans.
    Ha en fin måndag!
    Kram

  5. Roligt och intressant att läsa om din ”högstadie”tid. Precis som du, så har jag inte heller gått på något högstadium. I Malmö, där jag gick, kunde man söka in till en femårig realskola redan efter 4:e klass. Sedan kunde man söka in till 4-årigt gymnasium efter 4 år i realskolan och det gjorde jag också. Gick reallinjen, matematisk gren, för matte var ett av mina bästa ämnen.
    Min man träffade jag inte förrän när jag gick på Teknis, men vi gifte oss redan på min 22-års-dag, så det blir 54 år i år…
    Ja, det var lite om min ”högstadietid”…
    Ha det gott, kram, Monica

    1. Så roligt att läsa om din skoltid. Och tänk att matte var din gren, det som jag tyckte var så besvärligt.
      Kram

  6. Intressant att läsa. Jag hade gärna bott inackorderad på den gatan under alla fyra åren. Men jag hade skippat giftpinnarna och istället ägnat mig åt söta tjejer, bio, sport och fikabesök.
    Sorgligt att din pappa dog så ung.
    Det blev sol precis lagom till vi tog bilen ner till Östercentrum igår efter att ha regnat så många timmar. Vi hann med en fika på Siesta.
    Kram Bosse

    1. Fika på Siesta är aldrig fel. Har du provat deras fruktbakelse, eller är det för mycket socker i den kanske? Om inte du vågar dig på den så kanske Solveig gör det. Kram

      1. Den får hon testa nästa gång – så får jag smaka en bit. 😉 Det blev istället var sin Sarah Bernhard. Jag ser fram emot att ett fik på ”din gamla bostadsgata” ska öppna för säsongen. Ligger perfekt till för att kombinera med ett ”Botanbesök”.
        Kvällskram

  7. Att du minns så mycket! Fint!
    Om jag riktigt gräver i minnet kan jag komma på allt möjligt, och speciellt nu då jag läste det du skrev. Jag fastnade kanske lite för mycket på rubriken ”Jag var den på högstadiet som…” och att allt skulle löpa vidare på det 🙂
    Kram!

  8. Intressant att läsa om din skoltid! Jag, som du, gick på realen, tog examen 1963, handelsskola 1964, korrespondentlinjen. Språk, stenografi och maskinskrivning. Sen var jag trött på skolan. Men jag har faktiskt tagit studenten som 55-åring!
    God natt och kram!

    1. Någon studentexamen blev det inte för min del, men mera pluggande som vuxen.
      God natt och kram tillbaka!

    1. Jag led svårt av hemlängtan som barn, men efter de där dagarna i sängen på inackorderingen gick det över.
      Visst var det lite konstigt att leva med två förnamn!

Kommentarer är stängda.